Lugnt & Skönt
Det är så skönt att bara vara ibland...
Igår kväll kom min kära vän D över.
Jag såg inte när bilen kom, så helt plötsligt kliver han in genom dörren.
Men hallå!!!
Hur kom du hit?
Då har han kommit en kvart tidigare och skottat klart min uppfart som jag inte kunnat för min rygg.
Det kallar jag goda vänner =)
Soc Ringde igår och ville bekräfta tiden, men jag kunde inte göra de då jag inte pratat med Per ännu.
Han lät lite halvputt, men jag har rätt att ta med vem jag vill som stöd på min sida.
Så idag, för bara en kvart sedan ringde Per och vi pratade lite.
Han Tog namn och nummer och skulle styra upp en tid.
Sen ska jag, mamma och Per träffas innan mötet bara för att gå igenom lite vad vi vill ha sagt.
Det ska bli så skönt och jag hoppas verkligen inte polisen som anmälde mig backar bara för vi har en annan tid och att jag kommer ha med mig en person från autismcentret hehehe.
Idag känns det bättre.
Hade en riktigt dålig dag igår...
Men så är det, det går upp och det går ner, så de va skönt att få lite kaffesällskap igår.
Jag va ju tvungen att ta kort på frukostmackan jag fick av Kevin, laddade upp den först nu, men så här såg den ut med ost, leverpastej, senap, kaviar, smörgåsgurka, vindruvor och vitlöksås
Så inge mer såndana mackor denna vecka...
Hehehe
Pratade med mamma nu på morgonen och han har haft 7 st stoooooora, dvs Grand mal anfall under natten/ morgonen...
Nedrans väder, kan de inte bara hålla sig?!?!?!
Så fort det ändras blir han sämre...
Önskar jag kunde ta de åt honom.
Men men...
Idag ska jag åka till min älskling och vara där över helgen.
Han har varit utomlands med sina barn och har äntligen kommit hem...
Galet att man kan sakna ngn så otroligt mycket även fast vi inte har träffats så länge...
Hoppas alla får en lika underbar helg som jag kommer få =)
Puss & Kram
Igår kväll kom min kära vän D över.
Jag såg inte när bilen kom, så helt plötsligt kliver han in genom dörren.
Men hallå!!!
Hur kom du hit?
Då har han kommit en kvart tidigare och skottat klart min uppfart som jag inte kunnat för min rygg.
Det kallar jag goda vänner =)
Soc Ringde igår och ville bekräfta tiden, men jag kunde inte göra de då jag inte pratat med Per ännu.
Han lät lite halvputt, men jag har rätt att ta med vem jag vill som stöd på min sida.
Så idag, för bara en kvart sedan ringde Per och vi pratade lite.
Han Tog namn och nummer och skulle styra upp en tid.
Sen ska jag, mamma och Per träffas innan mötet bara för att gå igenom lite vad vi vill ha sagt.
Det ska bli så skönt och jag hoppas verkligen inte polisen som anmälde mig backar bara för vi har en annan tid och att jag kommer ha med mig en person från autismcentret hehehe.
Idag känns det bättre.
Hade en riktigt dålig dag igår...
Men så är det, det går upp och det går ner, så de va skönt att få lite kaffesällskap igår.
Jag va ju tvungen att ta kort på frukostmackan jag fick av Kevin, laddade upp den först nu, men så här såg den ut med ost, leverpastej, senap, kaviar, smörgåsgurka, vindruvor och vitlöksås
Så inge mer såndana mackor denna vecka...
Hehehe
Pratade med mamma nu på morgonen och han har haft 7 st stoooooora, dvs Grand mal anfall under natten/ morgonen...
Nedrans väder, kan de inte bara hålla sig?!?!?!
Så fort det ändras blir han sämre...
Önskar jag kunde ta de åt honom.
Men men...
Idag ska jag åka till min älskling och vara där över helgen.
Han har varit utomlands med sina barn och har äntligen kommit hem...
Galet att man kan sakna ngn så otroligt mycket även fast vi inte har träffats så länge...
Hoppas alla får en lika underbar helg som jag kommer få =)
Puss & Kram
Skotta, skotta, skotta...
Herregudars!!!
Nu får det räcka med snö!!!
Jag har ju min ryggskada så när jag ska skotta snö så måste jag ta miljoner pauser, så det tar ju typ heeeela dagen. Sen ade ju plogbilen plogat upp en jättevall på uppfarten som var hårt packad, och bestod av måååånga iskockor!!!
Ialla fall...
Jag blev ju väckt med frukost på sängen idag med =)
Idag hade Kevin dock utökat pålägget så 2 rostade mackor med: Ost, leverpastej, senap, kaviar, smörgåsgurka, vindruvor och vitlöksås. Till de fick jag ett glas julmust...
Fick bara ner halva mackan, sen tog de stop, hur jag än försökte tvinga ner den så gick de inte, kväljningarna var ett faktum...
Sen satt vi och mös på soffan under täcket och kollade på Nickelodeon Junior.
Dom har ganska bra program på morgonen.
Egentligen är de för yngre barn, men Kevin ligger ju på en ganska låg nivå och han älskar dessa program.
Han förstår och lär sig ganska mycket av dom.
Han skulle inte äta frukost, men när det va dax för lunch så blev det hans specialare: Makaroner, falukorv i små tärningar och massor med bearnaisesås...
Eftersom han hade varit på så jätte bra humör hela dagen trodde jag inte det skulle bli några problem att gå till skolan... men ack så fel man kan ha.
Det blev världskrig här hemma.
Men Y sa att det inte va någon fara, så jag och Kevin spelade Yatzy, 10 kamrater och räknade flaskor, spelade pokemon med poäng, så det blev lite räkna idag iaf =)
Kevin får ju samla poäng här hemma =)
Så varje gång han gör ngt bra får han poäng...
Det systemet kör vi även när vi ska åka bil, för han har blivit ganska farlig att åka bil med.
Han kan helt plötsligt hålla för ögonen, han slår mig, han ska kittla mig, puttar mig och gud, ni som åkt med oss vet ju hur det kan vara =S
Men så fick jag tipset om poäng i bilen oxå...
Däremot om han gör det iaf, så ska jag stanna bilen och gå ur, och bara totalignorera honom.
Det funkar, har inte provat de med att gå ur bilen, men att ignorera honom funkar ju vid de andra tillfällena när han inte ska få någon uppmärksamhet...
Så idag ville han åka till sin mommo, och hon tyckte det va ok.
Skönt tyckte jag för jag känner att luften har som gått ur mig...
Tack o lov så har min älskling kommit hem från sin semester så imorgon ska jag åka dit.
Har en sån där lite halv jobbig dag idag då allt bara känns som skit...
Men de vågar man ju inte visa någon för då är man bara dum i huvudet...
Så de e rätt skönt att bara få vara själv, då kan ingen klaga och jag kan inte göra fel...
Puss, puss & Kram alla underbara
Nu får det räcka med snö!!!
Jag har ju min ryggskada så när jag ska skotta snö så måste jag ta miljoner pauser, så det tar ju typ heeeela dagen. Sen ade ju plogbilen plogat upp en jättevall på uppfarten som var hårt packad, och bestod av måååånga iskockor!!!
Ialla fall...
Jag blev ju väckt med frukost på sängen idag med =)
Idag hade Kevin dock utökat pålägget så 2 rostade mackor med: Ost, leverpastej, senap, kaviar, smörgåsgurka, vindruvor och vitlöksås. Till de fick jag ett glas julmust...
Fick bara ner halva mackan, sen tog de stop, hur jag än försökte tvinga ner den så gick de inte, kväljningarna var ett faktum...
Sen satt vi och mös på soffan under täcket och kollade på Nickelodeon Junior.
Dom har ganska bra program på morgonen.
Egentligen är de för yngre barn, men Kevin ligger ju på en ganska låg nivå och han älskar dessa program.
Han förstår och lär sig ganska mycket av dom.
Han skulle inte äta frukost, men när det va dax för lunch så blev det hans specialare: Makaroner, falukorv i små tärningar och massor med bearnaisesås...
Eftersom han hade varit på så jätte bra humör hela dagen trodde jag inte det skulle bli några problem att gå till skolan... men ack så fel man kan ha.
Det blev världskrig här hemma.
Men Y sa att det inte va någon fara, så jag och Kevin spelade Yatzy, 10 kamrater och räknade flaskor, spelade pokemon med poäng, så det blev lite räkna idag iaf =)
Kevin får ju samla poäng här hemma =)
Så varje gång han gör ngt bra får han poäng...
Det systemet kör vi även när vi ska åka bil, för han har blivit ganska farlig att åka bil med.
Han kan helt plötsligt hålla för ögonen, han slår mig, han ska kittla mig, puttar mig och gud, ni som åkt med oss vet ju hur det kan vara =S
Men så fick jag tipset om poäng i bilen oxå...
Däremot om han gör det iaf, så ska jag stanna bilen och gå ur, och bara totalignorera honom.
Det funkar, har inte provat de med att gå ur bilen, men att ignorera honom funkar ju vid de andra tillfällena när han inte ska få någon uppmärksamhet...
Så idag ville han åka till sin mommo, och hon tyckte det va ok.
Skönt tyckte jag för jag känner att luften har som gått ur mig...
Tack o lov så har min älskling kommit hem från sin semester så imorgon ska jag åka dit.
Har en sån där lite halv jobbig dag idag då allt bara känns som skit...
Men de vågar man ju inte visa någon för då är man bara dum i huvudet...
Så de e rätt skönt att bara få vara själv, då kan ingen klaga och jag kan inte göra fel...
Puss, puss & Kram alla underbara
Underbart & Olidligt
Ja, så är det verkligen.
Ena sekunden olidligt så man inte vet vad man ska göra, säga eller hur man ska bete sig.
Medans nästa stund så gör Kevin ngt så man bara smälter.
Imorse blev jag väckt med frukost på sängen.
Kevin vet att jag gillar rostade mackor med ost och leverpastej, men nu ville han göra något extra.
Så han satte även senap och kaviar på mackorna....
Mmmm...jag blev jääääätte mätt efter den första kan jag säga.
Men bara själva grejen att han har gjort det är så underbar.
Sedan ville han ha frukost: Fiskpinnar med remoladsås =)
Jag brukar alltid skriva ngt med såsen på tallriken, det tycker han är jätte kul. Så nu skrev jag Kevin och när han såg de sken han upp som en sol.
Sedan har jag tvättat, städat och tvättat lite till och så va de dax att åka och handla.
Den här gången gick det ganska så bra.
Först så gick vi igenom i bilen vad vi skulle göra, sedan när jag hade parkerat en gång till, och väl inne i affären ytterligare en gång.
Det blev lite småtjaffs, men påminde honom hela tiden om sina poäng han samlade om han skötte sig och höll sig till våran deal.
Tänk att det ska ta så otroligt lång tid för soc att byta tid!!!
För 3 dagar sen ringde jag och skulle byta tid, idag ringde han och gav mig en ny tid.
När jag berättade att Per från autismcentret ska vara med lät han inte allt för glad...hahahaha
Fy f-n va skönt de känndes att säga det till honom.
Och tänk er polisens min när han börjar berätta om hur man måste hantera såna barn och att jag har handlat helt rätt...
Åååå jag bara längtar till mötet helt ärligt.
Idag va Kevin jätte pigg och glad från början, men nu har han segat ihop och ligger =(
Inte så konstigt med tanke på att han påverkas av väderomslag...
Så han får sova och jag ska fortsätta med tvätt och städ.
Puss & Kram alla underbara
Ena sekunden olidligt så man inte vet vad man ska göra, säga eller hur man ska bete sig.
Medans nästa stund så gör Kevin ngt så man bara smälter.
Imorse blev jag väckt med frukost på sängen.
Kevin vet att jag gillar rostade mackor med ost och leverpastej, men nu ville han göra något extra.
Så han satte även senap och kaviar på mackorna....
Mmmm...jag blev jääääätte mätt efter den första kan jag säga.
Men bara själva grejen att han har gjort det är så underbar.
Sedan ville han ha frukost: Fiskpinnar med remoladsås =)
Jag brukar alltid skriva ngt med såsen på tallriken, det tycker han är jätte kul. Så nu skrev jag Kevin och när han såg de sken han upp som en sol.
Sedan har jag tvättat, städat och tvättat lite till och så va de dax att åka och handla.
Den här gången gick det ganska så bra.
Först så gick vi igenom i bilen vad vi skulle göra, sedan när jag hade parkerat en gång till, och väl inne i affären ytterligare en gång.
Det blev lite småtjaffs, men påminde honom hela tiden om sina poäng han samlade om han skötte sig och höll sig till våran deal.
Tänk att det ska ta så otroligt lång tid för soc att byta tid!!!
För 3 dagar sen ringde jag och skulle byta tid, idag ringde han och gav mig en ny tid.
När jag berättade att Per från autismcentret ska vara med lät han inte allt för glad...hahahaha
Fy f-n va skönt de känndes att säga det till honom.
Och tänk er polisens min när han börjar berätta om hur man måste hantera såna barn och att jag har handlat helt rätt...
Åååå jag bara längtar till mötet helt ärligt.
Idag va Kevin jätte pigg och glad från början, men nu har han segat ihop och ligger =(
Inte så konstigt med tanke på att han påverkas av väderomslag...
Så han får sova och jag ska fortsätta med tvätt och städ.
Puss & Kram alla underbara
Jahapp!!!
I Fredags så va vi ju på möte på autismcentret.
Det gick jättebra.
Innan vi började mötet så berättade jag vad som hänt med att jag blivit anmäld till soc igen.
Per, psykologen log brett och sa: Kan jag snälla få vara med på det mötet?
Ja, tack... sa jag.
Han sa att han va så arg på poliser som dels missbrukar sin bricka och dessutom inte tar reda på fakta.
Så nu väntar jag på att dom på soc ska ringa upp mig och bekräfta ändring av tid.
Mötet började bra och det var nog ett av de bästa möten jag har haft.
Fick så mycket klarhet efter de och så mycket svar på saker som tidigare tyngt mig ang Kevin.
T ex en sak som kom upp var hurvida Kevin kände saknaden efter sin pappa...
Då förklarade Per att Kevin känner ju inte känslor på samma sätt som vi.
Så t ex pappa är för honom en kategori, som flickor är en kategori, pojkar är en, och pappor är en.
Det är därför Kevin har bytt ut sin pappa utan problem.
För i Kevins värld vet han att en pappa finns, en mamma finns och barn finns och han vet att dom lever ihop.
Så för Kevin spelar det ingen roll vem pappa är, bara att han finns där, en person som kommer hem varje dag och bor med mamma och barn...
Inte så konstigt att han frågade Joon om han kunde vara hans pappa, han kom ju hit varje dag...
Det som däremot kändes lite jobbigt att inse va ju att även jag bara är en kategori...
Först blev det jättejobbigt...
Men sen kändes det mycket bättre, för när kevin inte kan bo hemma längre så vet jag att han inte kommer att må dåligt på de sättet av att flytta =)
Det är helt fantastiskt när man väl börjar komma in i hans värld och förstå hur dom tänker.
Som t ex belöning för Kevin är inte desamma som för oss...
Man måste tänka tvärtom.
Så när L frågar om E kan hämta en blöja till M tycker han det är jobbigt, medans Kevin ser det som en positiv grej, för han är behövd...
Och ord för Kevin betyder egentligen ingentin...
Är man autistisk så är man superegoistisk.
Dom skiter fullständigt i dina känslor, dom förstår inte riktigt.
Om jag säger till kevin: Ååå vad glad jag blir, så vill man ju ha en reaktion, men de kommer jag aldrig få, för han skiter fullständigt i de. Vad ger det honom att jag är glad? Inte ett jävla skit...
Samma är det när det gäller att säga förlåt!!!
Vad ger det honom... men det är ändå viktigt att han lär sig det, för de känns ju bättre för den de gäller.
Att fråga en autistisk kille som Kevin varför gjorde du så, eller varför sa du så är helt onödigt...
Ordet varför finns inte för dom... det har ingen betydelse för dom.
Samma när det gäller kanske.
Om jag säger ja, kanske till Kevin så är det samma som ja, för ordet kanske finns inte heller...
Det är ett helt nytt tänk och det är så roligt när man kommer underfund med det.
Så tar dom ju allt ordagrant.
Om man säger tex släng ett öga på Maxi, så undrar ju kevin: Hur fan ska de gå till, jag kan ju inte slänga mitt öga!!!
Så det gäller verkligen att tänka sig för.
I Söndags hämtade jag Kevin hos mamma.
S, J, L, E, M & S va ju här, dom hade ju sovit hela helgen och de visste Kevin om.
När jag kommer til mamma är han på ett jädrans humör...
Försöker vända det genom att leka lite lekar i bilen påväg hem.
Det gick sådär.
Han va arg, och ingenting dög.
Så jag fick köra på den lilla träningsgrejen vi har att fösa in honom i rummet utan att prata med honom, förklara för alla som va här att nu pratar vi inte med Kevin.
För ett barn med autism gör allt för att få ngn form av uppmärksamhet.
Så han måste lära sig att dumma saker inte ger ngn uppmärksamhet över huvudtaget...
Det börjar fungera lite bättre, men som sagt, träning, träning och åter träning.
I slutändan gick det iaf bra.
Idag Tisdag har han sovit nästan hela dagen.
Han somnade jäääääätte sent i natt, strax innan 04...
Tack och lov så ska vi till Läkaren i nästa vecka och då ska vi prata om sovmedicinen eftersom den verkar ha börjat tappa effekt...
Nu ska jag lägga mig på soffan och bara slappa.
Ha de bäst och sköt om er.
Puss & Kram
Det gick jättebra.
Innan vi började mötet så berättade jag vad som hänt med att jag blivit anmäld till soc igen.
Per, psykologen log brett och sa: Kan jag snälla få vara med på det mötet?
Ja, tack... sa jag.
Han sa att han va så arg på poliser som dels missbrukar sin bricka och dessutom inte tar reda på fakta.
Så nu väntar jag på att dom på soc ska ringa upp mig och bekräfta ändring av tid.
Mötet började bra och det var nog ett av de bästa möten jag har haft.
Fick så mycket klarhet efter de och så mycket svar på saker som tidigare tyngt mig ang Kevin.
T ex en sak som kom upp var hurvida Kevin kände saknaden efter sin pappa...
Då förklarade Per att Kevin känner ju inte känslor på samma sätt som vi.
Så t ex pappa är för honom en kategori, som flickor är en kategori, pojkar är en, och pappor är en.
Det är därför Kevin har bytt ut sin pappa utan problem.
För i Kevins värld vet han att en pappa finns, en mamma finns och barn finns och han vet att dom lever ihop.
Så för Kevin spelar det ingen roll vem pappa är, bara att han finns där, en person som kommer hem varje dag och bor med mamma och barn...
Inte så konstigt att han frågade Joon om han kunde vara hans pappa, han kom ju hit varje dag...
Det som däremot kändes lite jobbigt att inse va ju att även jag bara är en kategori...
Först blev det jättejobbigt...
Men sen kändes det mycket bättre, för när kevin inte kan bo hemma längre så vet jag att han inte kommer att må dåligt på de sättet av att flytta =)
Det är helt fantastiskt när man väl börjar komma in i hans värld och förstå hur dom tänker.
Som t ex belöning för Kevin är inte desamma som för oss...
Man måste tänka tvärtom.
Så när L frågar om E kan hämta en blöja till M tycker han det är jobbigt, medans Kevin ser det som en positiv grej, för han är behövd...
Och ord för Kevin betyder egentligen ingentin...
Är man autistisk så är man superegoistisk.
Dom skiter fullständigt i dina känslor, dom förstår inte riktigt.
Om jag säger till kevin: Ååå vad glad jag blir, så vill man ju ha en reaktion, men de kommer jag aldrig få, för han skiter fullständigt i de. Vad ger det honom att jag är glad? Inte ett jävla skit...
Samma är det när det gäller att säga förlåt!!!
Vad ger det honom... men det är ändå viktigt att han lär sig det, för de känns ju bättre för den de gäller.
Att fråga en autistisk kille som Kevin varför gjorde du så, eller varför sa du så är helt onödigt...
Ordet varför finns inte för dom... det har ingen betydelse för dom.
Samma när det gäller kanske.
Om jag säger ja, kanske till Kevin så är det samma som ja, för ordet kanske finns inte heller...
Det är ett helt nytt tänk och det är så roligt när man kommer underfund med det.
Så tar dom ju allt ordagrant.
Om man säger tex släng ett öga på Maxi, så undrar ju kevin: Hur fan ska de gå till, jag kan ju inte slänga mitt öga!!!
Så det gäller verkligen att tänka sig för.
I Söndags hämtade jag Kevin hos mamma.
S, J, L, E, M & S va ju här, dom hade ju sovit hela helgen och de visste Kevin om.
När jag kommer til mamma är han på ett jädrans humör...
Försöker vända det genom att leka lite lekar i bilen påväg hem.
Det gick sådär.
Han va arg, och ingenting dög.
Så jag fick köra på den lilla träningsgrejen vi har att fösa in honom i rummet utan att prata med honom, förklara för alla som va här att nu pratar vi inte med Kevin.
För ett barn med autism gör allt för att få ngn form av uppmärksamhet.
Så han måste lära sig att dumma saker inte ger ngn uppmärksamhet över huvudtaget...
Det börjar fungera lite bättre, men som sagt, träning, träning och åter träning.
I slutändan gick det iaf bra.
Idag Tisdag har han sovit nästan hela dagen.
Han somnade jäääääätte sent i natt, strax innan 04...
Tack och lov så ska vi till Läkaren i nästa vecka och då ska vi prata om sovmedicinen eftersom den verkar ha börjat tappa effekt...
Nu ska jag lägga mig på soffan och bara slappa.
Ha de bäst och sköt om er.
Puss & Kram
Nu händer de för mycket!!!!!
Asså ibland undrar jag när allt bara ska sluta...
När ska de sluta hända jobbiga saker??
Spelar ingen roll... om de händer mig något bra, så e de alltid följt utav en jobbig svans...
Så oxå denna gång.
Här ha man gått och blivit upp över öronen kär i en underbar karl som tydligen har samma känslor för mig.
Det bara funkar hur bra som helst med honom och Kevin.
Vi har haft ett möte i skolan som inte kunde gått bättre, jag har en kanon tjej som ska börja jobba med Kevin...
Jag har fått erbjudande om att börja jobba x-tra...
Allt bara flyter på och jag njuter av varje sekund...
...tills jag svarar i telefonen idag på skyddat nummer...
"Ja hejsan, det här e Lasse från Socialtjänsten, är de Zandra?"
....Suck!!! Kände jag bara.
Ja, Polisen som begick tjänstefel genom att trycka upp sin polisbricka i mitt nylle när hon inte va i tjänst när jag hade en dispyt med Kevin har nu anmält mig till soc...
Jag höll på att börja gråta...
Inte för att jag har gjort fel, eller för att jag är orolig, för jag vet att det inte kommer vara några problem...
Men för att jag har redan tillräkligt att göra med myndigheter, jag har redan tillräkligt med möten att gå på...
Nej, då får vi ytterligare saker att bekymmra oss över...
Jag är så trött på att behöva försvara mig för allt och alla...
Om jag ber någon att inte lägga sig i för att dom inte vet vad som ligger bakom och inte känner till våran situation så kan väl dom be mig förklara istället för att ringa socialkontoret!!!
Dom på soc skrattar ju nästan eftersom dom vet hur läget är, så även han som jag pratade med idag.
Han visste mycket väl vår situation och nästan beklagade sig över att han ringde, men som sagt, när det kommer in en anmälan så måste dom kalla till möte.
Min underbara mamma kommer följa med mig och polisen som gjorde anmälan kommer oxå att vara där tack och lov...
All ära till folk som bryr sig, absolut...
Mer av dom...men gå för faaaan på rätt människor.
Som den stackars grannpojken i Orminge som får stryk var och varannan dag av sin dyngraka morsa och skyhöga pappa som titt som tätt glömmer att ge ungen mat... vem ser till att den ungen får hjälp???
Jag kommer inte våga gå ut med Kevin snart...
För varje gång vi går ut och handlar så blir det nån form av bråk...
Spelar ingen roll vad det gäller... jag känner allas blickar och ser i princip vad dom tänker.
Jag försöker slå bort det varje gång, för hur det än är så måste Kevin träna på att handla, träna på att vara ute i vardagen bland folk...ska vi inte kunna göra det utan att bli anmälda???
Ska jag behöva släppa på alla regler och rutiner som jag och Kevin har bara för att det inte passar resten av samhället?
När Kevin får handla alldeles själv växer han som person.
Han blir ööööööverlycklig när han faktiskt lyckats med det utan min eller någon annans hjälp.
Men när han kommer ut från en affär, tårögd och arg och skriker:
" Han är ett jävla pucko mamma, nu åker vi! "
Jag låter honom komma in i bilen och frågar vad som hänt!
Då berättar Kevin att han inte fick handla!!!
Varför frågar jag så klart!!!
De vet jag inte, men de fick jag inte...
Arg som en **** går jag in och frågar vad problemet är.
Nä, asså man hör ju inte vad han säger...
Nähä, och om du som har ett service yrke inte hör vad ngn säger så får dom inte handla???
Ber man inte då personen säga igen, säga att man inte riktigt hörde... eller om man inte förstår vad han menar så kanske man kan be honom visa!?!?
Eller en så enkel sak som att fråga om han har någon med sig som kan hjälpa honom om man nu inte klarar av situationen själv!!!!
Jag är så less på inkompetent, rädda, okunniga idioter så jag skulle kunna ***** varenda en...
Men iaf...
Idag har Kevin åkt till sin mormor för att jag ska till autismcentret tidigt imorgon.
Där ska vi ( Kevins lärare & nya ass. ) träffa psykologen föra att se hur vi kan underlätta både skolan och vardagen på ett bra sätt, och att både skola och hem arbetar med samma material och samma tankesätt.
Ser fram emot det och hoppas det kommer gå bra =)
Nu mina vänner går ögonen i kors och jag ska upp snart igen...
Kanske kan somna nu när jag fått avreagera mig lite på er ;-)
Puss & Kram
När ska de sluta hända jobbiga saker??
Spelar ingen roll... om de händer mig något bra, så e de alltid följt utav en jobbig svans...
Så oxå denna gång.
Här ha man gått och blivit upp över öronen kär i en underbar karl som tydligen har samma känslor för mig.
Det bara funkar hur bra som helst med honom och Kevin.
Vi har haft ett möte i skolan som inte kunde gått bättre, jag har en kanon tjej som ska börja jobba med Kevin...
Jag har fått erbjudande om att börja jobba x-tra...
Allt bara flyter på och jag njuter av varje sekund...
...tills jag svarar i telefonen idag på skyddat nummer...
"Ja hejsan, det här e Lasse från Socialtjänsten, är de Zandra?"
....Suck!!! Kände jag bara.
Ja, Polisen som begick tjänstefel genom att trycka upp sin polisbricka i mitt nylle när hon inte va i tjänst när jag hade en dispyt med Kevin har nu anmält mig till soc...
Jag höll på att börja gråta...
Inte för att jag har gjort fel, eller för att jag är orolig, för jag vet att det inte kommer vara några problem...
Men för att jag har redan tillräkligt att göra med myndigheter, jag har redan tillräkligt med möten att gå på...
Nej, då får vi ytterligare saker att bekymmra oss över...
Jag är så trött på att behöva försvara mig för allt och alla...
Om jag ber någon att inte lägga sig i för att dom inte vet vad som ligger bakom och inte känner till våran situation så kan väl dom be mig förklara istället för att ringa socialkontoret!!!
Dom på soc skrattar ju nästan eftersom dom vet hur läget är, så även han som jag pratade med idag.
Han visste mycket väl vår situation och nästan beklagade sig över att han ringde, men som sagt, när det kommer in en anmälan så måste dom kalla till möte.
Min underbara mamma kommer följa med mig och polisen som gjorde anmälan kommer oxå att vara där tack och lov...
All ära till folk som bryr sig, absolut...
Mer av dom...men gå för faaaan på rätt människor.
Som den stackars grannpojken i Orminge som får stryk var och varannan dag av sin dyngraka morsa och skyhöga pappa som titt som tätt glömmer att ge ungen mat... vem ser till att den ungen får hjälp???
Jag kommer inte våga gå ut med Kevin snart...
För varje gång vi går ut och handlar så blir det nån form av bråk...
Spelar ingen roll vad det gäller... jag känner allas blickar och ser i princip vad dom tänker.
Jag försöker slå bort det varje gång, för hur det än är så måste Kevin träna på att handla, träna på att vara ute i vardagen bland folk...ska vi inte kunna göra det utan att bli anmälda???
Ska jag behöva släppa på alla regler och rutiner som jag och Kevin har bara för att det inte passar resten av samhället?
När Kevin får handla alldeles själv växer han som person.
Han blir ööööööverlycklig när han faktiskt lyckats med det utan min eller någon annans hjälp.
Men när han kommer ut från en affär, tårögd och arg och skriker:
" Han är ett jävla pucko mamma, nu åker vi! "
Jag låter honom komma in i bilen och frågar vad som hänt!
Då berättar Kevin att han inte fick handla!!!
Varför frågar jag så klart!!!
De vet jag inte, men de fick jag inte...
Arg som en **** går jag in och frågar vad problemet är.
Nä, asså man hör ju inte vad han säger...
Nähä, och om du som har ett service yrke inte hör vad ngn säger så får dom inte handla???
Ber man inte då personen säga igen, säga att man inte riktigt hörde... eller om man inte förstår vad han menar så kanske man kan be honom visa!?!?
Eller en så enkel sak som att fråga om han har någon med sig som kan hjälpa honom om man nu inte klarar av situationen själv!!!!
Jag är så less på inkompetent, rädda, okunniga idioter så jag skulle kunna ***** varenda en...
Men iaf...
Idag har Kevin åkt till sin mormor för att jag ska till autismcentret tidigt imorgon.
Där ska vi ( Kevins lärare & nya ass. ) träffa psykologen föra att se hur vi kan underlätta både skolan och vardagen på ett bra sätt, och att både skola och hem arbetar med samma material och samma tankesätt.
Ser fram emot det och hoppas det kommer gå bra =)
Nu mina vänner går ögonen i kors och jag ska upp snart igen...
Kanske kan somna nu när jag fått avreagera mig lite på er ;-)
Puss & Kram
Möte i skolan =)
Japp...
Idag har vi haft nätverksmöte i skolan.
Medverkande va jag, Kevis blivande nya ass. Kevins lärare och klassfröken, 2 personer från autismcentret, 1 Lss handläggare från kommunen, rektorn på skolan och specialpedagogen på skolan =)
Nu känns det som de kommer börja hända saker igen.
Nya assistenten kommer få handledning från autismcentret, så redan på Fredag ska jag, Kevins lärare och nya ass. på möte till autismcentret.
Skööööönt =)
Sedan är det diverse andra möten uppbokade för andra saker.
T ex ska Lss handläggaren och jag träffas och åka till kortis och hälsa på så Kevin kan börja där, sedan ska specialpedagogen från autismcentret komma till skolan och ha möte med oss och hjälpa oss komma igång med vissa saker och ge lite tips och råd hur vi kan samarbeta...
Så ska vi se till att försöka motivera Kevin till att komma iväg ännu mer till skolan...
Just nu mår jag jätte bra.
Känns som att det är påväg åt rätt håll.
Och som jag redan bestämt så kommer detta år bli ett kanon år.
När man bestämmer det så brukar det oftast bli så för att man har den inställningen.
För går man omkring och har en negativ inställning och en negativ syn på allt så är det svårt att få det bra...
Men bestämmer man sig redan från början att det ska bli bra så blir det oftast de.
Så försöker jag tänka om det mesta, försöker hitta de positiva i allt...
Inte lätt alla gånger, jag vet, men det är även en träningssak :-P
Jag är så himla glad för att jag har träffat en underbar människa som får mig att må bra.
Så sjukt att man på så kort tid kan fatta tycke för en person på de sättet...
Men, men...
Man börjar ju tänka och fundera på vad för hemskt som kommer hända nu bara för att så många bra saker har hänt, men den tanken förösker jag slå bort för nu är det positivt tänkande.
Jag är värd allt bra som händer just nu och ska verkligen ta vara på det...
Suger åt mig varenda sekund av positiva saker =)
Idag har Kevin haft en riktigt seg dag..
Eller det började egentligen igår..
Han somnade strax innan 18-tiden och sov...
Sen vaknade han till efter 3 timmar, va vaken en halvtimme och somnade om för natten igen...
Idag har han legat mesta delen av dagen.
Bara legat och vilat och sovit om vartannat, så det blev helt enkelt ingen skola idag.
Nu måste vi dessvärre åka och handla, sen ska vi försöka åka hem till min kusin S och äta middag.
Kevin vill gärna åka dit och träffa hennes son, så vi hoppas att inte tröttheten tar över så han blir agressiv och elak...
Puss & Kram alla underbara
Idag har vi haft nätverksmöte i skolan.
Medverkande va jag, Kevis blivande nya ass. Kevins lärare och klassfröken, 2 personer från autismcentret, 1 Lss handläggare från kommunen, rektorn på skolan och specialpedagogen på skolan =)
Nu känns det som de kommer börja hända saker igen.
Nya assistenten kommer få handledning från autismcentret, så redan på Fredag ska jag, Kevins lärare och nya ass. på möte till autismcentret.
Skööööönt =)
Sedan är det diverse andra möten uppbokade för andra saker.
T ex ska Lss handläggaren och jag träffas och åka till kortis och hälsa på så Kevin kan börja där, sedan ska specialpedagogen från autismcentret komma till skolan och ha möte med oss och hjälpa oss komma igång med vissa saker och ge lite tips och råd hur vi kan samarbeta...
Så ska vi se till att försöka motivera Kevin till att komma iväg ännu mer till skolan...
Just nu mår jag jätte bra.
Känns som att det är påväg åt rätt håll.
Och som jag redan bestämt så kommer detta år bli ett kanon år.
När man bestämmer det så brukar det oftast bli så för att man har den inställningen.
För går man omkring och har en negativ inställning och en negativ syn på allt så är det svårt att få det bra...
Men bestämmer man sig redan från början att det ska bli bra så blir det oftast de.
Så försöker jag tänka om det mesta, försöker hitta de positiva i allt...
Inte lätt alla gånger, jag vet, men det är även en träningssak :-P
Jag är så himla glad för att jag har träffat en underbar människa som får mig att må bra.
Så sjukt att man på så kort tid kan fatta tycke för en person på de sättet...
Men, men...
Man börjar ju tänka och fundera på vad för hemskt som kommer hända nu bara för att så många bra saker har hänt, men den tanken förösker jag slå bort för nu är det positivt tänkande.
Jag är värd allt bra som händer just nu och ska verkligen ta vara på det...
Suger åt mig varenda sekund av positiva saker =)
Idag har Kevin haft en riktigt seg dag..
Eller det började egentligen igår..
Han somnade strax innan 18-tiden och sov...
Sen vaknade han till efter 3 timmar, va vaken en halvtimme och somnade om för natten igen...
Idag har han legat mesta delen av dagen.
Bara legat och vilat och sovit om vartannat, så det blev helt enkelt ingen skola idag.
Nu måste vi dessvärre åka och handla, sen ska vi försöka åka hem till min kusin S och äta middag.
Kevin vill gärna åka dit och träffa hennes son, så vi hoppas att inte tröttheten tar över så han blir agressiv och elak...
Puss & Kram alla underbara
Vända på en 5-öring..
Ja, livet kan verkligen vända på en 5-öring!!!
Ena dagen går man och tror att livet kommer fortsätta på den linjen man är, bara frammåt utan några större förändringar.
Sen, tjoff, så kommer ett vägskäl...
Ena vägen fortsätter man på samma, andra vägen är helt nytt, man har INGEN aning om vart den leder, men den ser mycket trevligare ut att gå på...
Japp, jag valde den andra vägen, för jag va trött på att bara gå och strosa i mörker...
Ganska snabbt har det visat sig att det verkar vara som att den vägen bara blir ljusare och ljusare =)
Men jag har fortfarande garden uppe, för man vet ju aldrig...
Närsom helst kan de hoppa fram ngt otrevligt ur buskarna, och då vill jag vara beredd...
Jag vet att man borde sänka garden, visst, liiiiiite har jag sänkt den, men vågar inte riktigt släppa helt än...
Det är mitt sätt att skydda mig själv på.
Kevin däremot, han har släppt ALLT och är helt avslappnad och har blivit MYCKET lugnare =)
Det vet jag e bra, för Kevin om någon är en bra människokännare... hoppas han e de den här gången oxå
för jag har nog gått och blivit kär på riktigt...
Trodde jag va kär förut, men jag va nog bara förälskad...
Kevin har haft ganska mycket anfall nu de senaste dagarna...
Så blir det när temperaturen går upp och ner, han är superkänslig för väderomslag.
Och nu har det blivit lite mildare, då sätter det igång, och så ska de bli kallare igen...
Suck!!!
Nu tycker jag att det får ta och bli lite bättre väder, vill ha vår NUUUUUUU!!!!!!
Skolan flyter på iaf.
Han är superduktig och det går frammåt hela tiden.
Imorgon ska vi ha stormöte i skolan då ALLA inblandade kommer att medverka.
Skolan, socialtjänsten, försäkringskassan, ja, alla som har ngt att göra med Kevin.
Ska även ha med en tjej som förmodligen kommer att börja jobba med Kevin.
Kommer nog att bli kanon.
Nu kära vänner och alla jag inte känner ska jag och kevin göra oss iordning för vi ska upp till skolan =)
Puss & Kram, vi hörs sen
Ena dagen går man och tror att livet kommer fortsätta på den linjen man är, bara frammåt utan några större förändringar.
Sen, tjoff, så kommer ett vägskäl...
Ena vägen fortsätter man på samma, andra vägen är helt nytt, man har INGEN aning om vart den leder, men den ser mycket trevligare ut att gå på...
Japp, jag valde den andra vägen, för jag va trött på att bara gå och strosa i mörker...
Ganska snabbt har det visat sig att det verkar vara som att den vägen bara blir ljusare och ljusare =)
Men jag har fortfarande garden uppe, för man vet ju aldrig...
Närsom helst kan de hoppa fram ngt otrevligt ur buskarna, och då vill jag vara beredd...
Jag vet att man borde sänka garden, visst, liiiiiite har jag sänkt den, men vågar inte riktigt släppa helt än...
Det är mitt sätt att skydda mig själv på.
Kevin däremot, han har släppt ALLT och är helt avslappnad och har blivit MYCKET lugnare =)
Det vet jag e bra, för Kevin om någon är en bra människokännare... hoppas han e de den här gången oxå
för jag har nog gått och blivit kär på riktigt...
Trodde jag va kär förut, men jag va nog bara förälskad...
Kevin har haft ganska mycket anfall nu de senaste dagarna...
Så blir det när temperaturen går upp och ner, han är superkänslig för väderomslag.
Och nu har det blivit lite mildare, då sätter det igång, och så ska de bli kallare igen...
Suck!!!
Nu tycker jag att det får ta och bli lite bättre väder, vill ha vår NUUUUUUU!!!!!!
Skolan flyter på iaf.
Han är superduktig och det går frammåt hela tiden.
Imorgon ska vi ha stormöte i skolan då ALLA inblandade kommer att medverka.
Skolan, socialtjänsten, försäkringskassan, ja, alla som har ngt att göra med Kevin.
Ska även ha med en tjej som förmodligen kommer att börja jobba med Kevin.
Kommer nog att bli kanon.
Nu kära vänner och alla jag inte känner ska jag och kevin göra oss iordning för vi ska upp till skolan =)
Puss & Kram, vi hörs sen
Nytt kapittel....
Ja...
Nu börjar verkligen ett nytt kapittel i mitt liv...
Idag har varit en sjukt jobbig dag på många sätt.
J kommer inte att jobba mer hos oss och det va verkligen skiiiit jobbigt att ta det med honom eftersom han verkligen blivit en nära vän.
Men man måste samtidigt skilja på arbete och vänskap...
Jag måste tänka på Kevins bästa.
Och nu har jag äntligen fått tillbaka mina krafter och har tagit tag i det.
Sen har jag även tagit tag i andra bitar som gäller mig och det känns riktigt bra.
Jag har nog inte velat inse tidigare, men nu är det slut på lek & allvaret kan börja.
Nu ska jag & Kevin börja vårat nya liv, med nya krafter.
Och jag tror att det kommer bli skiiiit bra =)
Kan man inte ta mina beslut eller vara glad för min skull så behöver man absolut inte det.
Så länge jag & Kevin mår bra så skiter jag faktiskt i resten...
Sorry, men så är det...
Ja, mer än så blir de inte från Zessan idag...
Puss & Kram
Nu börjar verkligen ett nytt kapittel i mitt liv...
Idag har varit en sjukt jobbig dag på många sätt.
J kommer inte att jobba mer hos oss och det va verkligen skiiiit jobbigt att ta det med honom eftersom han verkligen blivit en nära vän.
Men man måste samtidigt skilja på arbete och vänskap...
Jag måste tänka på Kevins bästa.
Och nu har jag äntligen fått tillbaka mina krafter och har tagit tag i det.
Sen har jag även tagit tag i andra bitar som gäller mig och det känns riktigt bra.
Jag har nog inte velat inse tidigare, men nu är det slut på lek & allvaret kan börja.
Nu ska jag & Kevin börja vårat nya liv, med nya krafter.
Och jag tror att det kommer bli skiiiit bra =)
Kan man inte ta mina beslut eller vara glad för min skull så behöver man absolut inte det.
Så länge jag & Kevin mår bra så skiter jag faktiskt i resten...
Sorry, men så är det...
Ja, mer än så blir de inte från Zessan idag...
Puss & Kram
Ibland...
...tar livet helt oväntade vändningar.
Man tror att man är påväg åt ett håll, men så helt plötsligt inser man att ett enda beslut vänder heeeela livet.
Det har de gjort för mig och jag är jätteglad att jag tagit de beslutet =)
Berörda vet precis vad jag menar och jag har alla bakom mig i mina beslut och det känns så otroligt bra.
Som jag skrev igår... 2010 är året då allt kommer att vända till de bättre, för de ska jag se till.
Ingen annan än jag kan se till att det blir så.
Men när man går i sin lilla bubbla så tänker man inte, utan man bara tuffar på, till de knackar på dörren och förändringen står där.
Sen är det upp till mig om jag vill fortsätta i de gamla och ha de så som det är, eller om jag väljer att ta till mig och se till att de blir bättre.
Jag vet många som går omkring och klagar på sina liv, men vad gör dom för att förbättra det?
Absolut ingenting...
Om du har tråkigt så är det bara du och ingen annan som kan ta tag i det och hitta på något som du tycker är kul, eller hur!!!
Om du inte trivs i en situation så är det ju bara du som vet det och kan göra något åt det!!!
Och det är precis det jag har gjort och kommer fortsätta göra =)
I dag när jag gick upp så va jag såååå taggad och håller precis nu på att ordna upp mitt liv.
Det känns sååååå bra.
Kevin har varit på kanon humör idag.
Varit i skolan och det är så roligt för det går bara frammåt för honom.
Han är superduktig.
Hans lärare har hittat ett sätt att jobba med honom där han blir så triggad att fortsätta och ribban ligger precis lagom.
Han känner att han lär sig saker och delmålen är inte för krävande utan det är saker han klarar av så han får känna att han faktiskt kan.
Uuuuuunderbart.
Både jag och Kevin har ju varit dundersjuka!!!!
Och NEJ inte svininfluensan utan en helt vanlig vinterinfluensa, men nu är vi båda piggare och kryare.
Vi pallar tom att äta ordentligt nu =)
Vi har levt på te och liiiiite mat i över en vecka nu, men igår va första dagen som Kevin åt kanon...
Och idag står Ravioli högst på listan...
Inte för min del dock, jag tål ju inte skiten, jävla gluten och laktos intolerant som man är :-P
Såååå mina kära vänner och alla jag inte känner
Ha en underbar Tisdagskväll så hörs vi :-)
Puss & Kram
Man tror att man är påväg åt ett håll, men så helt plötsligt inser man att ett enda beslut vänder heeeela livet.
Det har de gjort för mig och jag är jätteglad att jag tagit de beslutet =)
Berörda vet precis vad jag menar och jag har alla bakom mig i mina beslut och det känns så otroligt bra.
Som jag skrev igår... 2010 är året då allt kommer att vända till de bättre, för de ska jag se till.
Ingen annan än jag kan se till att det blir så.
Men när man går i sin lilla bubbla så tänker man inte, utan man bara tuffar på, till de knackar på dörren och förändringen står där.
Sen är det upp till mig om jag vill fortsätta i de gamla och ha de så som det är, eller om jag väljer att ta till mig och se till att de blir bättre.
Jag vet många som går omkring och klagar på sina liv, men vad gör dom för att förbättra det?
Absolut ingenting...
Om du har tråkigt så är det bara du och ingen annan som kan ta tag i det och hitta på något som du tycker är kul, eller hur!!!
Om du inte trivs i en situation så är det ju bara du som vet det och kan göra något åt det!!!
Och det är precis det jag har gjort och kommer fortsätta göra =)
I dag när jag gick upp så va jag såååå taggad och håller precis nu på att ordna upp mitt liv.
Det känns sååååå bra.
Kevin har varit på kanon humör idag.
Varit i skolan och det är så roligt för det går bara frammåt för honom.
Han är superduktig.
Hans lärare har hittat ett sätt att jobba med honom där han blir så triggad att fortsätta och ribban ligger precis lagom.
Han känner att han lär sig saker och delmålen är inte för krävande utan det är saker han klarar av så han får känna att han faktiskt kan.
Uuuuuunderbart.
Både jag och Kevin har ju varit dundersjuka!!!!
Och NEJ inte svininfluensan utan en helt vanlig vinterinfluensa, men nu är vi båda piggare och kryare.
Vi pallar tom att äta ordentligt nu =)
Vi har levt på te och liiiiite mat i över en vecka nu, men igår va första dagen som Kevin åt kanon...
Och idag står Ravioli högst på listan...
Inte för min del dock, jag tål ju inte skiten, jävla gluten och laktos intolerant som man är :-P
Såååå mina kära vänner och alla jag inte känner
Ha en underbar Tisdagskväll så hörs vi :-)
Puss & Kram
Mitt år i år...
Ja de ska jag se till att de blir...
Tänker bli mer ego och se till att jag blir lycklig och att Kevin har de bra.
Varför ska jag alltid tänka på hur andra har de när jag borde fokusera på mig & Kevin??
Nä, nu ska de bli ändring på de vill jag lova.
Har redan börjat ta tag i massa saker och jag vet att det kommer bli såååå bra ;-)
Förut har jag alltid tänkt på hur andra kommer få de om jag tar vissa beslut, även om de kanske inte varit de bästa för mig, men då har dom haft de bra!!!
Varför??? Inte fan e de ngn som resonerar så när det gäller mitt välbefinnande, de har jag då märkt.
Så nu, 2010, är MITT år...
Det har börjat superbra och kommer nog bara bli bättre =)
De ska jag se till att de blir iaf.
Va och hämtade kevin hos mamma idag, för Joon hade ingen bil å Kevin ingen mössa, annars hade dom fått åka komunalt!!!
Dom har ju faktiskt 2 friska ben och Kevin tycker de e jättekul att åka tåg och buss... men men, de va för kallt för att åka utan mössa.
På vägen hem stannade vi i Forum för att Kevin hade fått dubbla julklappar, så vi skulle byta.
Det gick faktiskt ganska bra.
Sen hade mommo hans lovat en pizza, så nästa stop va Grillen i Gustavsberg.
Det gick oxå smidigt förutom att han blev sur för han inte fick betala med mitt kort hihihi.
När vi va klara där så stannade vi på Konsum och handlade lite mat, då tog Kevin mina ciggaretter och slängde iväg dom... jag sa åt han att hämta dom, men då hade han slängt dom i postlådan!!!!
Jag va så arg och stod och skrek, då kommer en kärring som va polis och började skälla på mig, så hon skrek, jag skrek, sen började hon: Jag e polis, du ska inte skrika på honom.
Jaha, sa jag, anmäl mig då... Jag e faktiskt polis fortsatte hon...
Då frågade jag, är du i tjänst?
Nej de är jag inte...
Nä, men varför står du här och skriker att du e polis då???
Anmäl mig eller låt oss ta de här själva...
Då blev hon skitsur och gick till sin bil och satt och glodde på oss tills vi hoppade in i bilen....
Men, men, det är väl bra att folk reagerar, men jag blir så arg i vissa situationer, för folk vet inte min och Kevins bakgrund!!!
När vi kom hem blev det iaf mys framför tv´n med nya filmen och pizza =)
Snövit, sen batman & robin, sen batman returns.
Efter det va han så trött så nu ligger han utslagen på soffan.
Nu ska jag ha lite Zessan- tid och lägga mg på soffan jag me.
Puss & Kram alla söta rara
Tänker bli mer ego och se till att jag blir lycklig och att Kevin har de bra.
Varför ska jag alltid tänka på hur andra har de när jag borde fokusera på mig & Kevin??
Nä, nu ska de bli ändring på de vill jag lova.
Har redan börjat ta tag i massa saker och jag vet att det kommer bli såååå bra ;-)
Förut har jag alltid tänkt på hur andra kommer få de om jag tar vissa beslut, även om de kanske inte varit de bästa för mig, men då har dom haft de bra!!!
Varför??? Inte fan e de ngn som resonerar så när det gäller mitt välbefinnande, de har jag då märkt.
Så nu, 2010, är MITT år...
Det har börjat superbra och kommer nog bara bli bättre =)
De ska jag se till att de blir iaf.
Va och hämtade kevin hos mamma idag, för Joon hade ingen bil å Kevin ingen mössa, annars hade dom fått åka komunalt!!!
Dom har ju faktiskt 2 friska ben och Kevin tycker de e jättekul att åka tåg och buss... men men, de va för kallt för att åka utan mössa.
På vägen hem stannade vi i Forum för att Kevin hade fått dubbla julklappar, så vi skulle byta.
Det gick faktiskt ganska bra.
Sen hade mommo hans lovat en pizza, så nästa stop va Grillen i Gustavsberg.
Det gick oxå smidigt förutom att han blev sur för han inte fick betala med mitt kort hihihi.
När vi va klara där så stannade vi på Konsum och handlade lite mat, då tog Kevin mina ciggaretter och slängde iväg dom... jag sa åt han att hämta dom, men då hade han slängt dom i postlådan!!!!
Jag va så arg och stod och skrek, då kommer en kärring som va polis och började skälla på mig, så hon skrek, jag skrek, sen började hon: Jag e polis, du ska inte skrika på honom.
Jaha, sa jag, anmäl mig då... Jag e faktiskt polis fortsatte hon...
Då frågade jag, är du i tjänst?
Nej de är jag inte...
Nä, men varför står du här och skriker att du e polis då???
Anmäl mig eller låt oss ta de här själva...
Då blev hon skitsur och gick till sin bil och satt och glodde på oss tills vi hoppade in i bilen....
Men, men, det är väl bra att folk reagerar, men jag blir så arg i vissa situationer, för folk vet inte min och Kevins bakgrund!!!
När vi kom hem blev det iaf mys framför tv´n med nya filmen och pizza =)
Snövit, sen batman & robin, sen batman returns.
Efter det va han så trött så nu ligger han utslagen på soffan.
Nu ska jag ha lite Zessan- tid och lägga mg på soffan jag me.
Puss & Kram alla söta rara
