Hemma, borta, hemma...

Har varit hos min kärlek, sen har han varit här, sen ska jag dit och sen åker vi hit ;-)
Ett himlans hattande fram och tillbaks, men det är så skönt att komma hemifrån, jag behöver verkligen det.

Veckan har börjat sisådär...
Kevin har haft fullt med småanfall, och det är liiiiite oroväckande eftersom det är så det har börjat när han hamnat i epileptiskt status... ( man har anfall typ var 3:e SEKUND, man kommer aldrig ur de )

Har ringt till läkarens telesvar och hoppas att dom återkommer omgående.
Det är inte bara ep:n jag vill prata med dom om, utan även hans sömn.
Melatonintabletterna är totalt verkningslösa, han är uppe i stort sätt hela nätterna ibland, och det är inte bra, för jag MÅSTE ta min medicin och den gör att jag somnar och sover ganska hårt... och då har ju Kevin hur mycket utrymme som helst att hitta på saker :-S
Så mina förhoppningar är att han ska få en medicin han kan sova på så jag slipper vara orolig när jag tar min medicin...

Sommaren är underbar, vi har fått iordning på tomten, på framsidan tack vare att min käre morbror P, min kusins karl N och min underbara kärlek J har gjort så mycket.
Min älskling har gjort sååååå mycket. Han har målat huset, han har hjälpt min morbror, han har åkt skyffeltraffik till sopstationen, han har grävt, snickrat, rivit... ja, you name it... vi får så fin t här älskling.


           


Kommer bli så fint när det är klart...     
                                                                      



Det är så skönt, Kevin har detta år äntligen börjat vilja va på stranden.
Förr om somrarna så har det fått bli badhuset då han tycker värmen är jobbig.
Nu har han upptäckt att det faktiskt är ganska kul att hoppa från bryggan, och eftersom han är superduktig på att simma så får han ju hoppa där det är djupt oxå =))





Kevin ska hoppa- Grisslinge havsbad

Fick Han välja skulle han bo i vattnet, precis som en annan när man va liten.

Kevin älskar att vara i vattnet. Där kan han röra sig fritt och blir inte klumpig.
Han har ju lite problem med både grov- och finmotoriken emellanåt.
Så när han är i vattnet kan han bara vara :-)



Dagarna går och man grubblar & grubblar.
Vill veta vad som hände, varför du försvann så fort.

Du är saknad varje dag.
Har plockat fram massa gamla bilder på dig =)
Minns varenda sekund när man tittar på bilderna och ler för det var alltid lika kul när du kom.
Kevin blev alldeles uppe i varv så fort man berättade att du var påväg, och han tjatade & tjatade och han förstod ju inte när du inte kunde komma pga att du jobbade, han tyckte du kunde släppa allt och bara komma och leka med honom...

       

Peter firade allt som oftast Jul med oss, vi sa att vi adopterade honom som bror, han blev så glad då =D
Han kom alltid när Kevin och jag fyllde år och han tyckte om att laga mat till oss, och älskade att komma och äta middag hos oss =)

Vila i frid Peter Klevebrand <3



Idag är det så varmt så nu sticker jag och Kevin och badar lite <3

Puss och Kram alla underbara läsare

Inte orkat...

Usch... det har hänt alldeles för mycket.
Har inte haft ork eller lust att blogga.

Häromdagen fick vi lov att åka med ambulans till sjukhuset med Kevin pga att han fick så många intensiva ep- anfall och han kom som inte ur det.
Hjälp tänkte jag, ska de bli samma resa som förut då vi låg inne i 5 veckor pga att han hamnade i epileptiskt status...
Tack och lov så hjälpte medicinen vi fick på sjukhuset och vi kunde åka hem igen på kvällen.

Jag har haft fullt upp med mig själv, ni som står mig nära vet vad det handlar om, men det verkar gå åt rätt håll iaf.

Kevin har vuxit och blivit så stor. Han är lika lång (kort) som mig och väger 2 kg mer... oooooppssss..
Det är ju inte så bra eftersom han är utagerande...
Han har dessutom börjat komma underfund med att han snart rår på mig och jag inte honom.

Har en underbar handläggare på kommunen som verkligen hjälper mig att få rätt hjälp med lilleman, och det är ju tur, för den gamla gjorde inte ett skit rent ut sagt.

Vi fortsätter att trappa ner på Kevins medicin och det verkar som att det går bra =)



I morse fick jag reda på att Kevins farbror gått bort =((
Kevin älskade honom så mycket, och Peter älskade verkligen Kevin.
Det är så svårt att förstå att han inte längre finns kvar...
Försöker hålla tårarna tillbaks, men det är svårt...
Känner att om jag ringer honom så kanske han svarar och säger att allt är ok...
Men jag vet ju att så är det inte...

Tänker på hans underbara syster M, och även hans bror S, Kevins pappa <3
Har pratat med Kevins pappa via sms och hoppas att detta kanske kan få honom att iaf ha lite kontakt med oss så han vet vad som händer i Kevins liv.

Text ur: Jag fick låna en ängel:

Du lever kvar i mig, så länge livet ger mig tid.
Du togs bort från oss alldeles för tidigt...
Vi fick låna en ängel för en stund...

Vila i fred Peter Klevebrand, vi kommer alltid att sakna dig, hoppas du har det bra hos änglarna och att du redan träffat din mamma.



På tomten händer det mycket =)

Har en underbar morbror som hjälper till att gräva runt, och den mest underbara pojkvän man kan tänka sig <3
Dom har grävt, lagt isolering runt huset, lagt ny dränering.
Älsklingen håller på att måla huset så det blir sååååå fint.

Ni är alldeles underbara, vet inte vad jag gjort utan er <3<3<3



Det är allt ni får av mig ftf...

Puss & Kram alla underbara...

RSS 2.0