Zessans

Tiden bara flyger iväg ibland...
Men just för tillfället så är det för att just nu så känns det som att vi har kommit in i en superbra period.

Kevin har varit lite lugnare, han har inte slagit mig lika mycket som han brukar...
Plus att hans "moffa" har varit här i 1 vecka så Kevin har fått vara med honom ganska mycket.

Han är så rolig...
Min mamma fyllde år härom dan.
Kevin va ju där hos mommo med sin moffa.
Jag och syster min ville ju naturligtvis gratta mamma på sin dag så vi köpte blommor och åkte upp till henne för att fika lite.
Kevin blev jätte jätte arg.
Varför skulle vi komma och störa? Han va ju faktiskt med sin moffa!!!
Det spelade som ingen roll att mamma fyllde år, för han skulle minsan ha sin moffa ifred.
Vi stannade inte så länge med tanke på hur läget va...



Kevin ringde mig i fredags och var jättebesviken på att hans moffa var tvungen att åka hem...
Han tyckte de va mitt fel.
Jag försökte förklara att han oxå har massa saker att ta hand om hemma.
Men det spelade ingen roll vad jag sa...

---

Min helg har varit alldeles älsklingsfull och underbar.
Har spenderat den med underbara människor som får mig att må sååå bra.
Sen förgyller vissa min tillvaro mer än andra <3 fullkomligt älsklingsfullt.

Så idag är det Morsdag...
Min dag och alla andra underbara mammors dag =)

Min son ringer till mig från sin mommo och säger: Grattis på morsdag min älskling, jag älskar dig.
Wow... det är så underbart att få höra honom så glad med tanke på hur de kan vara.
Och det är dom stunderna som gör att man orkar fortsätta, för allt annat bara försvinner precis som om det aldrig hänt!!

Kevin vet att jag inte kan äta vanlig glass då jag är laktosintolerant, så han sa att han skulle köpa med en tårta som bara han fick äta, men han skulle även köpa glass till mig så att vi kunde fika eftersom vi måste fira mig idag =)

Sen har vi bara haft en supermys söndag tillsammans.
Nu sover han gott för natten och de kommer jag oxå göra snart.

Ha en underbar ny vecka.

Älskar er mina vänner...

Den här veckan har flytit på mycket bra.
Jag har haft några småsvackor....
men tack vare mina underbara vänner och syster så är jag tillbaks, mår underbart bra och känner mig bara glad och lycklig.

Kevins "låtsas" Morfar har kommit hit och hälsa på från Kungshamn, Smögen.
Han kom i veckan, och Kevin visste ju att han skulle komma på Fredag, men då kom han hit redan på Onsdag.

Han har gått som på nålar heeeeela veckan.
I Onsdags så åkte vi till min underbara vän J.
Kevin lekte med hennes dotter och bonus son och det gick långt över förväntan bra.
Hela dagen gick han och funderade på när de va fredag.
Det va planerat att vi skulle äta middag där och sedan åka hem.
Då kom Kevin springade till J och fråga helt spontant om han fick sova där =)
Ja, det fick han för henne, men blev tillsagt att fråga mamma.
Såklart han fick de...

Senare på kvällen kom det en annan underbar vän =))
Vi hade verkligen jättekul hela kvällen, och han sov oxå kvar.

På Torsdag åkte jag, Kevin och J´s dotter hem till mig för att Mommo & Moffa skulle komma o hämta Kevin.
Mommo hade sagt att hon skulle ha med sig en överraskning...

När han klev in här hemma stod Kevin & F och spelade Wii Sports, när Kevin såg Moffa så sprack hans ansikte upp i ett leende så stort att jag trodde han skulle spricka.
Så nu har Kevin varit med moffa heeeeela helgen.

Jag själv har som vanligt haft en underbar helg med mina underbara vänner =)
Är alltid så lycklig när jag har fått umgås med dom...

Idag när Kevin kom hem så hade han köpt pizza och nya playmobil gubbar.
Vi satte oss o käka, och sedan va de dax att leka med playmobil =)

Efter de så satt vi o kolla lite på tv, pratade lite om helgen och han va bara på såååå bra humör...Lovely

Sedan va de dax att ta mediciner och hoppa ner i sängen.
Då la vi oss o kolla på Anki & Pytte, och sen somnade han.

Så just nu sitter jag och gör absolut ingenting förutom att skriva och drömmer mig bort <3

Puss & Kram
Ha en underbar vecka =))

Jag har haft sån torka på att skriva, plus att jag inte har mått så jäkla bra!!!
Det har verkligen varit jätte jobbigt...
Berg och dal bana... Från timme till timme nästan =(

Men nu mår jag så jäkla bra.

Vi har ju varit otaliga gånger på autismcentret.
Vi har kommit igång med Kevins Träning, inte 100%, men vi är på god väg.

Det sköna är att man märker att kevin svarar bra på dessa metoder, så jag bara längtar tills vi kan komma igång ordentligt.
Det som gör att vi inte kunnat köra igång till 100% är att det fattas lite pedagogiskt material, såsom bilder etc.
Men de skulle dom skicka till oss så vi borde få de i veckan =)

Kevin är inte riktigt lika aggresiv mot mig.
Det kommer, men dock inte lika ofta.

Vi ska införa ett poängsystem till Kevin =)
Och det tror jag kommer fungera jätte bra.

Så just nu ser jag väldigt ljust på den närmsta tiden...
Känns helt plötsligt hoppfullt igen, nu när man har fått hjälp med olika metoder att hantera situationer...

---

I helgen har jag varit på Kryssning med min syster, s & J =)
Raw Comedy Cruise... de va såååå roligt och de behövdes verkligen.
Jag har skrattat så jag höll på att dö, kissa på mig och storkna på en o samma gång =)
Det va bara de att de saknades några personer på kryssningen, då hade den varit fulländad, men dom fick jag ju se igen på Lördagen =)

Det är konstigt hur man kan känna sån otroligt stor saknad efter någon...
Man blir som tom i hela kroppen =(
Men så fort man bara får prata med dom så känns det genast bättre =)

Nu längtar jag tills helgen kommer =)
Eller Onsdag till att börja med ; )

Puss & Kram
Älskar alla er underbara människor som finns där för mig i vått och torrt....

Puss puss puss

Igår kväll och idag har nog varit en av de mest underbara på länge.
Igår låg jag och Kevin och tittade på film. Vi pratade om allt möjligt.
Det var såååååå länge sen han ville ligga och små prata med mig, så jag verkligen njöt och sög åt mig vartenda ord som kom ur hans mun.
Helt apropå så började vi prata om hans frisyr.
Jag har länge försökt att få klippa honom, för det började se riktigt ovårdat ut.
Dessutom så var det näst intill omöjligt att få borsta hans hår och tvätta det...
När man har långt hår så är ju det ett måste.
Hur som helst så lyckas jag på något sätt övertala honom om att det är mycket coolare att ha en lite mer kortklippt frisyr när man e så stor som han är =)

Han nästan flög upp ur sängen, satte sig på stolen och sa att jag vill ha samma frisyr som Arn!!!
Jahapp... in på nätet o googla fram en bild på Arn...där va den...så ska jag ha mamma.

Han va superduktig, och jag fick lov att lova att han skulle få en belöning om han lyckades att klippa hela håret utan att bråka, och det funkade huuuur bra som helst.

Han blev så nöjd och sa: Mamma, jag ska AAAAAAALDRIG mer ha långt hår, jag vill inte ha det i ögonen =)
Lovely...

---

Så idag när han vaknade va han på strålande humör.
Han satte sig upp i sängen, och ni som har varit hemma hos mig vet ju att jag har en spegelgarderob mittemot sängen.
Han kollar i spegeln och säger: Mamma, jag tror minsan att det sitter en snygging i spegeln =))
Sååå underbar, sedan låg vi och vaknade till.

Han var på gränsen till att flippa ur några gånger, men vi lyckades avstyra det.
Skönt, för de va längesen man fick en morgon utan att bli slagen =)

Idag hade dom ungdomsspelen i Sätra.
Alla ungdomar får då tävla i diverse grenar.
Kevin va skeptisk till att åka, men idag var han eld och lågor över att få tävla.
Sagt och gjort.
Efter frukost åkte Kevin och Joon till Sätra för att tävla, och jag åkte iväg till Ikea med min älskade kusin K.
Vi hade himla kul med en del galna händelser som jag inte behöver gå in på i detalj, men ett gott skratt fick vi oss, blandat med en stor skopa irritation på Mc Donalds, men som sedan försvann igen.

När jag kom hem så va Kevin alldeles utslagen...
Han hade däckat rakt upp och ner på min säng. men det hade gått bra och han va mycket nöjd med sin insats.

Dessvärre har jag sedan inte träffat Kevin mer idag då jag först haft en massa ärenden att uträtta, och sedan va vi borta i Farsta jag och min älskade syster.
En av min bästaste bästaste underbara vän´s dotter fyllde år, plus att de hade en teater föreställning som vi va och såg...
Sååå underbart, och jag är super glad och oöndligt tacksam att vi fick följa med och titta.
Älsklingsfullt <3

Efter de så åkte jag och syster och åt lite thai mat som var mycket välbehövlig...
Så när jag kom hem så hade Kevin redan somnat.

Men det känns ändå som att det var en bra start på vårat nya liv =)

Älskar er alla... ni vet... Puss puss & Kärlek

Idag va de återigen möte på autismcentret...pust!!!
Det som är bra är att P som är en utav psykologerna vi träffar är helt underbar.
Han förstår vad man menar utan att man ska behöva känna sig dum, man behöver inte känna de som att man måste försvara sig.

Förra veckan fick jag i uppgift att anteckna alla gånger som kevin slår mig.
Man ska då skriva vad som pågig precis innan, hur han betedde sig och exakt hur han gjorde när han slog mig, och till sist vad som hände direkt efteråt.

Det hann ju bli ett X antal anteckningar bara på typ 2 dagar.
Av detta kunde han läsa av sååååå mycket, och allt stämde.
Så nu har jag fått lite hjälp.
Jag har fått lära mig hur jag ska göra vid dom situationer då han slår mig.
Så om 3 veckor ska vi tillbaks för att redovosa hur det har gått.
Jag ska nu anteckna hur många gånger jag har behövt ta till dessa åtgärder, och skulle de bli katastrof så ska jag bara ringa, så får vi komma dit direkt så hittar vi en ny lösning.

Kevin är ju aldrig med på dessa möten.
Dom är till för mig för att jag ska få hjälp att hjälpa Kevin =)
Och redan ikväll har det blivit en liiiiiiten förbättring.
Men.... det kan trappas upp och bli värre innan det blir bättre, så det är jag väl medveten om.
Och jag måste naturligtvis förklara för mina vänner vad jag håller på med så dom inte står som frågetecken och så dom vet vad som gäller oxå =)

Så nu är man som vanligt super taggad efter att ha pratat med P
Tack som f-n
Man får tillbaks tron om att det kommer att bli bättre.
Förra veckan kändes allt så himla hooplöst.
Kändes som att ok...nu går det bara utför.
För när Kevin mår dåligt, så mår jag fruktansvärt.
Jag skiter i nästan allt...
Mitt hem, mina nära & kära (som tack o lov tar tag i mig och ruskar om mig och får tillbaks mig till verkligheten)
Jag har sagt de förr & jag säger de igen, hade de inte varit för min underbara familj och mina underbara vänner, ni vet vilka ni är, så hade jag nog suttit inspärrad för läääääänge sen.

Idag ser jag verkligen fram emot morgondagen...och de känns skönt.

Puss puss


    Tro, Hopp & Kärlek

Hur ska man sammanfatta detta? Undrar jag rent spontant!!!

Blev ju som sagt kallad till möte i skolan... akut dessutom...
Där pratade vi om Kevins situation i skolan, hans utveckling, hur vi ska gå vidare etc.
Vi kom fram till att vi skulle börja jobba i nätverk!
Dvs att alla som har med Kevin att göra, autismcentret, skolan, jag, min mamma, Joon ( kevins ass.) Moster Tisa och försäkringskassan ( de e dom som har alla ekonomiska medel ) ska träffas och skräddarsy den hjälp lilleman behöver.

Sedan va jag på autismcentret i förra veckan och vidarebefodrade de vi pratat om i skolan.
Dom på autismcentret tog mycket allvarligt på detta och kollade genast en tid då vi alla kunde samlas.

Sedan pratade vi väldigt mycket om Kevins impulsivitet....
Han sammanfattade allt som vi har berättat, vad skolan uppmärksammat och kompletterade med massa frågor och sa att det ju inte alls är omöjigt att kevin har en psykiatrisk störning inom impulsiva handlingar...
Han ställde ingen diagnos, för det kan man inte göra utan en utredning.

Så det som hände nu va att dom skrev en remiss så att mitt hjärta ska få träffa dels en terapeut så att han får prata för sin egen skull, för sina känslor, sin ångest och den troliga depression han håller på att falla ner i, men även en psykiatriker så man kan klargöra hurvida det är en störning eller inte.

Såååå skönt att skolan tar detta på allvar.
Tidigare har man alltid fått försvara sig.
Folk tror att man överdriver för att de själva inte har den kunskap som krävs för att upptäcka detta.

Dom vi har att göra med nu, Kevins skola, autismcentret, alla... underbara...
Inte bara utbildningar, utan även flera års erfarenhet av att jobba med barn som har liknande och samma problem och diagnoser som Kevin...
Så jag behöver inte försvara mig!!!
Dom förstår precis, dom kan tom avsluta en mening åt mig...
Kan de bli bättre??

Sjävl är man väl ganska slut som människa vid det här laget, men jag försöker att inte falla ner =)
Och det fungerar faktiskt ganska bra.
När jag känner att en dag känns tung, då börjar jag tänka på hur bra det kommer att bli, hur mycket bättre Kevin kommer att få det nu när han får rätt hjälp.

Igår på autismcentret fick vi lära oss att skriva sociala berättelser.
Det är en lite historia som ska handla om Kevin och en situation som tex jag måste "ändra" hans beteende på.
Ett exempel på detta är vi d telefonsamtal.
Berättelsen ser då ut såhär:

Jag heter Kevin och är 13 år.
Jag brukar ringa till mormor.
Mamma vill ibland prata med mormor efter mig.
När hon säger det tycker jag att hon stör.
Jag blir irriterad.

Mamma brukar prata i telefon.
Jag vill att hon ska sluta prata.
Jag vill att hon ska bry sig om mig.
Då börjar jag prata, jag slår henne.
Jag stör.
Mamma blir irriterad.
Mamma kanske måste prata ännu längre när det blir bråk.

Vi ska göra såhär istället:
Mamma visar mig på äggklockan hur länge hon ska prata.
Medans hon pratar ska jag måla en teckning.
När jag har lyckats vara tyst ett helt samtal får jag 1 poäng.
Jag ska samla 4 poäng.
Då får jag en belöning.

Man ska alltid skriva i JAG- form och annvända korta meningar, nästan läsa i punktform när han är på gott humör.
Sedan ska man annvända berättelsen i c:a 2 veckor, och vid behov plocka fram den igen =)

Så nu håller vi tummarna att detta kommer att funka.
Så alla som ringer mig, va beredd på ett 3 minuters samtal till en början, sedan kan jag ringa upp när han somnat ; )

Puss & Kram alla mina underbara vänner
Älskar er, tack för att ni finns