Dagarna bara går...

Känns som att tiden rinner iväg.
I Måndags ringde min älskade Kevin och va lite ledsen.
Han ville inte vara kvar där... Jag frågade varför och han sa att det va alldeles för mycket regler och att just nu hade han tråkigt och ville hem.
Vi pratade lite och jag förklarade för honom att även om han skulle komma hem så skulle det vara precis samma regler hemma som där...
Han blev lite halvsur, men efter ett tag så lugnade han ner sig.

Sen ringde han och frågade mig om jag kunde skicka veckopeng...
Men då hade jag redan pratat med H, Kevins handledare om detta och dom får veckopeng där borta såvida dom har gjort de dom ska och skött sig, vilket även va de som gällde hemma.
Plus att dom kan tjäna sk mistlar, för dessa mistlar kan Kevin köpa saker ur bonusskåpet.
Det är ett skåp där personalen lägger saker som barnen gärna vill ha och Kevin har valt att ha bl a filmer, cocacola etc som han redan kunnat köpa både film och cola :-)

Dom hade fått ris och currysås härom dan. Kevin tyckte de va supergott, så han bad mig även att jag skulle skicka över lite ris och curry...
Man kan ju inte annat än skratta samtidigt som jag försökte förklara att jag inte får skicka dit mat...

Han har mycket nytt att lära sig, men enligt personalen så går det jätte bra.
Även EP- anfallen har blivitt bättre.
Han har inte haft några stora anfall, utan endast ngt litet här & där och det känns underbart, för det visar bara hur bra han mår av att vara där.



Själv har jag inte brakat ihop än...
Känner mig som en helt ny människa och att "gamla" Zandra é påväg tillbaks och de me stoooooora steg.
Skönt att kunna få va sig själv i vardagen och känna att man är glad =)
Kan komma på mig själv med att bara börja skratta och de bara bubblar i hela kroppen...
Har börjat med mina dåliga skämt som bara jag skrattar åt så tårarna sprutar... men jag har kul hahaha

Nu ska jag bara reda ut resten av alla måsten så som att t ex få huset sålt, hitta ett jobb etc...


Puss & Kram alla underbara <3

5:e dan...

Nu är det 5 dagar sen vi lämnade av Kevin i Västerås...
Än sålänge känns det jätte bra, jag har äntligen börjat kunna slappna av.

Dom ringde mig härom dagen för att berätta att allt går hur bra som helst =)
Han hade dock varit lite ledsen en kväll, men det va för att han tyckte det var lite jobbigt med alla nya regler och att det va så många regler.

Sen va han även ledsen för att alla andra fick gå till skolan och inte han.

Det dröjer ju lite innan han kan börja skolan där för det är en del intyg dom måste ha från läkare och så.

Eller... dom vill ha ett medicinskt utlåtande från han läkare ang hur vida dom gör honom trött och så...
Men han är piggare än någonsin och gladare än han kan ingen vara... ungefär.

Så igår pratade jag med en av han sjuksköterskor som varit med från början och hon skrattade och sa att dom har väl sjuksköterskor där som kan mediciner...
Men hon skulle iaf ringa till Gläntan ( där Kevin nu bor ) och prata med dom om vad exagt dom ville ha.

Sedan började hon prata om kevins ep- larm... snacka om att kommunikationen inte funkar...
Hon började prata om att dom på hjälpmedelcentralen ringt och sagt att det inte var uthämtat!!!!
Men hallå liksom, de handlade om flytt av larm, som för övrigt är inkopplat, och inte om att få ett nytt larm...
Men, men...

Är hemma hos min kärlek och det är jätte skönt.
Så mysigt att vara nära <3



Fick för ett tag sen en förfrågan av en vän om en av hennes vänner fick intervjua mig ang mitt liv med Kevin för ett arbete i hennes studier.
Självklart, kände jag direkt.
Så igår satt vi i 45 min och jag berättade i stort sett allt och det kändes jätte bra.
M va supergullig och jag fattade tycke för henne direkt.



Nu ska jag snart ner på stan och handla lite, vi ska på en stor 30- års fest imorgon och det ser jag fram emot =)
Ska verkligen bli super kul.

Kram alla underbara läsare.

Då har lilleman flyttat...

I Måndags vaknade Kevin med ett Stooooort leende på läpparna och frågade när vi skulle åka =)
Klockan va då ungefär 08:00 och vi skulle åka från min mamma runt 12:30...

Han gick omkring och sjöng och kollade runt en sista gång, så hoppade han in i duschen.
När jag frågade om vad han ville ha för frukost så svarade han: Mamma, jag äter när jag kommer hem...



Kevin nyvaken och lycklig


När vi duschat och jag fått i mig kaffe så åkte vi över till min mamma.
Där va även min syster som oxå skulle följa med och läman Kevin.

Vi tog lite kaffe och Kevin va lite hungrig så han åt iaf hemma hos mommo.
Sen va han så uttråkad att han ville ju åka meddesamma, men vi skulle vara där först 14:30 för att dom hade personalmöte innan, så han fick allt vänta.

Bilen va så fullpackad att mamma och syster satt som 2 packade sillar i baksätet




Kevin gillar ju inte så mycket att vara med på kort när man frågar, men lovade iaf att vi kunde ta ett foto på oss tillsammans för att visa att han nu vuxit så mycket att han vuxit om mig...vilket ju kanske inte är sååååå svårt med mina ynka 160 cm...




Väl i bilen så frågade Kevin stup i kvarten när vi va framme, liiiite jobbigt med de tjatet när man bara åkt i c:a 10 min... hehehe

Men när vi äntligen kom fram kunde han knappt bärga sig...
Han småsprang från bilen med sitt cd- ställ under armen och ville bara komma in fortast möjligt.





Innan vi hade kommit dit så ville han försäkra sig om att vi inte skulle stanna allt för länge.
Och när vi va där så tyckte han att vi kunde åka, men då sa E att dom kan inte åka riktigt än för jag och H måste gå igenom lite saker med mamma först.
Så vi gick och satte oss och gick igenom hans mediciner, hans kramper etc.
Sedan kom H som är Kevins kontaktperson och ville ha lite andra uppgifter gällande mat och så.

När de va klart så hade Kevin, moster och H packat upp alla Kevins grejer och det blev kanon fint i hans nya rum.
Sen va de dax för oss att åka.
Kevin va överlycklig och satt i soffam med ett av de andra ungdomarna och pratade film, visade lite bilder så han hade knappt tid att säga hejdå...
Ja, ja, kan ni gå nu sa han bara med ett stort flin i ansiktet.



Nu har det gått 2 dagar och än sålänge känns det skönt att få lite lugn och ro.
Är hos min kärlek och kopplar av lite.

Dom ringde därifrån idag på morgonen för att berätta att allt går jätte bra.
Han hade dock varit liiite ledsen igår, för han tyckte de var jobbigt med alla nya regler han skulle lära sig.
Men då hade dom suttit och pratat och sen hade han blivit glad igen.

Han har inte haft några EP- anfall =)
Endast ngt litet, men inte mer, och de tycker jag är jätte skönt, för vi hade ju räknat med att det skulle bli mer just under flytten =)

Puss & Kram på er alla läsare <3

Imorgon är det dagen D...

Den här veckan har känts som att jag stressat sönder magen och nerverna totalt...
Har varit massor att göra inför flytten, ändå känns det som att jag inte fått ngt gjort.
Men när jag stängde bagageluckan på den proppfulla bilen så kändes de ganska bra ändå.

Kevin har bara blivit alltmer sprallig ju närmare vi kom.



Hade ju lovat Kevin att vi skulle ha en liten avflyttningsfest för honom innan han flyttade.
Sagt och gjort.
I Lördags på eftermiddagen kom det MASSOR med folk, mycket nogrant utvalda av Kevin.
Han hade bestämt att det skulle bjudas på tårta och kakor, kaffe och coca cola.

Han fick jätte fina presenter av alla, tom jag fick en liten present att trösta mig med ;-)

Sedan lite senare så kom en av mina vänner på att han skulle komma ner och fixa middag =))
Det tackar man ju inte nej till, speciellt inte som han är väääääldans duktig på matlagning.

Så Kevin och P fick varsin pizza medans jag, mamma, syster & hennes karl, och några fler åt en alldeles supergod gryta.

Kevin va jätte nöjd med både dagen och kvällen.
Men som alltid när det händer mycket så slutar det med att han inte riktigt kan hantera sina känslor och då visar han det i vad vi tycker är ilska, men som egentligen bara är en samling känslor som inte riktigt vet i vilken form dom ska te sig.



Idag har varit en riktigt rolig dag.
Kevin har sprungit fram och tillbaks och letat efter saker, rivit i kartonger, sprungit omkring och sjungit.
Vi har spelat massor med kort, ätit, haft mys kväll, packat bil och han har burit kartonger.

Han år så underbar.
Ända sen han var riktigt liten har jag varit benhård på att man alltid ska dela med sig av de man har om man kan, för det är så vi är uppfostrade.
Och han är nog en av de mest generösa 14- åringar jag känner.

Igår fick han MASSOR med tuggummin.
De va Jenka, Funny och Shake.
Nu innan han gick och la sig smög han in i köket och la upp 4 påsar, lägger ner 3 tuggummin i varje påse.
Tejpar ihop och säger: Mamma, dom här ska dom andra 4 barnen där borta få, så dom oxå får något.

Sen va han helnöjd...
Pratat med mommo, messat med moster pussat mamma och ställt klockan.
Nu sover han som en stock.



Just nu mår jag toppen, det har inte varit en lugn stund och det kommer de heller inte vara imorgon.
Så jag har ju inte riktigt kunnat slappna av.

På Tisdag åker jag till min älskling och det ska bli så skönt.
Längtar så otroligt mycket.

Natti, natti...

Puss & Kärlek

RSS 2.0