Zessans

Natten till igår Onsdag va ingen lek.
Dagen gick i vredens tecken för min älskade Kevin.
Han va vaken till strax efter 03...
Jag va så trött så jag trodde jag skulle svimma.
När han äntligen somnat och jag hade lagt mig och börjat somna in ordentligt så fick han ett EP anfall...
Och ett till efter de, sen fick jag sova lite, men inte somna in ordentligt utan bara slumra...
Så va de dax för nästa... så höll de på fram till morgonen.
Dom sista anfallen ville inte riktigt släppa så de va snudd på att vi fick åka in, men tillslut gav de med sig.

Jag va så uppe i varv och kunde så klart inte koppla av, det är jag alltid när Kevin haft så mycket anfall.
Sen när jag kände att jag skulle kunna sova, ja då vakna såklart Kevin...
Det va bara att bita ihop och va vaken.
Kaffe, kaffe och kaffe...

Jag va ett nervvrak hela dagen, Kevin va som tur va oxå seg eftersom han dels krampat mycket och sedan fått kramplösande som man blir seg i skallen av.

Det krävdes inte mycket för att jag skulle börja gråta.
Jag va så känslig, dels för att jag inte återhämtat mig från förra veckans ångest resa, dels för de kommande soc. mötet och naturligtvis för att jag knappt sovit...

Jag stod i duschen och grinade en halvtimme, dock bättre än att jag ska sitta och kräkas ;-)

Stackars min kärlek fick ta de mesta av mig på alla sätt, och han är bara sååå underbar.

Både jag och Kevin totaldeckade strax efter kl. 21

---

Torsdag...ja...
Soc. möte, och innan de möte i skolan...

Hela kvällen igår letade jag som en galning efter någon som kunde va med lilleman eftersom L va sjuk...
Mamma kunde ju ta honom, men henne ville jag ju ha med till Soc. mötet.
Det löste sig så att mammas kompis följde med hit och va här med honom.

Jag hade först möte i skolan med Kevins lärare och en special pedagog från autismcentret.
Det gick smidigt, dessvärre va jag tvungen att gå tidigt från de mötet pga soc mötet, men Y skulle fortsätta så ska hon och jag träffas igen och prata.

Stressa från mötet, plocka upp mamma som va hemma hos mig och iväg till Gustavsberg...
Per från autismcentret va redan där.
jag kollade mig omkring, men ingen snut fi**a...

Så kom det en tjej och en kille och frågade efter Zandra, jag reste på mig och presenterade mig.
Dom hälsade på dom andra och vi fick följa med in i ett rum.
Hmmm...undras var snuten va (?)(?)(?)
Vi satte oss ner och då sa dom att hon som gjort anmälan tyvärr inte va där...
Dom hade ringt, lämnat meddelanden och tom skickat brev till henne, men hon hade inte ens svarat.
Efter att dom läste upp anmälan förstod jag varför.

Jag satt och försökte hålla mig för skratt när dom läste upp anmälan.
Hon hade hittat på hälften...
En grej som va himla kul va att hon sa i anmälan att Kevin va så rädd så han knappt kunde prata...
Ja, sa jag, han har talsvårigheter, och Per bekräftade det hela med att han inte kan ha varit rädd pga de jag sa för han lyssnar ju som sagt på mitt tonläge och förstår egentligen inte orden...
Plus att Kevin har inlärda känslor...
Jo, så hade jag tydligen skrikit att han skulle få så mycket stryk när vi kom hem och då såg hon att han blev jätte jätte rädd... Mmm...som sagt, Kevin känner inte känslor som vi, han har lärt sig att visa olika uttryck i olika situationer....

Mmmmm... det är inte kul att erkänna när man gjort nå klumpigt, men jag erkänner att de va jätte tokigt att säga att " Du borde få en örfil " på allmän plats.. absolut, men att få de till att " Du ska få så mycket stryk..." krävs en himla bra förvrängning... och livlig fantasi för den delen.
Tom mamma och Per satt och småskrattade...

Det gick iaf mycket bra mötet, jag fick ge min version av det hela och fick förklara hur Kevin fungerar.
Per förklarade massor och min älskade mamma föklarade och berättade massor.

Det komme rinte bli ngn utredning eftersom jag har all hjälp man kan få och det finns en förklaring till det som hände.

I slutet så skrattade vi och sa att det är nog inte sista gången vi träffas på det här viset ;-)

Nu ska jag och Kevin åka till apoteket...

kanske får en anmälan till idag, vem vet...
Kanske rent utav ska börja samla på dom ;-)

Puss & Kram alla underbara...