Hmmm....
Först vill jag bara tacka för alla fina underbara kommentarer.
Blev alldeles tårögd och varm när jag läste dom.
Känner verkligen att jag har allas ert stöd.
Tack <3
Torsdag förra veckan va nog en av dom värsta dagarna i mitt hittills 34- åriga liv...
Kevins farbror´s begravning.
Det var så fint, men det gjorde så ont i hjärtat.
Jag sjöng för Peter på begravningen. Trodde inte jag skulle klara av det, jag stod och skakade, fick hålla i mig för att inte ramla och kämpa emot med gråten som bara exploderade när jag va klar.
Satt tillsammans med M, P´s syster och hennes mamma, min älskade mamma & syster.
Kevin satt med sin pappa & hans tjej, Kevins farfar & hans sambo.
Kevin har ju så svårt att hantera vissa saker, och eftersom han inte känner på samma sätt som vi så blir det ofta frustrationer över att varken vi eller han förstår.
Han skulle absolut inte gå på begravningen.
Men min mamma satt med honom mitt i natten så han fick måla teckningar som han skulle lägga på kistan.
Han la även en Bajen - nalle eftersom Peter va de största bajen- fan jag någonsin träffat.
Han lyckades tom omvända Kevin från AIK:are till Bajjare...
På morgonen ville han heller inte gå.
Vi försökte övertala honom och när vi nämde faster så sa han ok på engång.
Efter begravningen skulle jag åka till min älskling, men ta en avstickare och hälsa på min underbara vän M som jag inte träffat på jag vet inte hur många år...
Hade planerat att komma hemifrån runt 14... jo visst, kom hemifrån strax efter 16, så skulle de tankas, fyllas på luft etc.
Ja, ja tänkte jag, de va väl lugnt och kom ifrån värmdö strax efter 16:30.
Kommer till tunnlarna, just de, trafik... fick sitta där och sega fram, sen släppte det och yeeees, äntligen.
Kommer till Södertälje, tvärstopp!!!!
Olycka på väg... skitkul, så jag kom från Stockholm närmare 18...
Då hade jag beräknat att de skulle ta c:a 4 timmar att kora...så runt 22- tiden skulle jag vara framme enligt beskrivningen.
Mmmm... när jag kört 10 mil fel satt jag i bilen och tok grina!!!
Skulle inte ha satt mig i bilen överhuvudtaget idag...
De va bara att köra tillbaka, men nu med M´s mans beskrivning istället för eniros.
Tur jag fick prata med min kärlek oxå annars hade ångesten varit riktigt illa =((
Va hemma hos min söta rara M seeeeent, men det va så underbart att träffa henne, kändes som att vi bara fortsatte där vi slutat.
Min stackars älskling satt och väntade på mig, men va tvungen att gå och lägga sig, så jag valde att stanna lite längre hos M och åkte så jag va hos min kärlek ganska precis 05:30 på morgonen.
Kevin är alldeles exalterad inför flytten.
Dock så är det massa praktiska saker som ska ordnas innan vi kan spika ett datum.
Skulle ringa för att få hans epilepsilarm flyttat.
Fick först ringa företaget, då måste dom ha en arbetsorder från hjälpmedelcentralen..ok...
Ringer dit, då måste dom i sin tur ha en arbetsorder från en arbetsterapeut!!!!
Ringer och i slutändan så är det Kevins läkare som måste skicka en ny remiss till arbetsterapeuten som i sin tur ska skicka en arbetsorder och bla bla bla...herreguuuud, för att få ett jävla larm FLYTTAT!!!!!
Blir galen!!!!
Då hade naturligtvis inte Kevins läkare ngn telefontid förens i slutet av September!!!!
Men HALLÅÅÅÅÅÅ!!!!
Det funkar inte sa jag, han ska flytta och vi måste ha detta fixat!
Ja, jag får se om jag kanske kan klämma in dig på Fredag!!!!
Tack!!!!
Så allt hänger på att läkaren kan ringa mig nu på Fredag, innan dess händer inte ett skiiiit och jag blir GALEN!!!!!
Fuck off alla äckliga myndigheter och allt vad de nu heter!!!
Kevin kommer ha en timmes hemundervisning fram till det blir flytt.
Underbara Y kommer hit och de va så roligt att lyssna igår när dom satt.
Kevin har gjort så stora framsteg under sommaren, trots att han inte haft sommarskola som de va meningen att han skulle ha =)
Trodde han skulle ha tappat jätte mycket, men det var helt tvärtom.
Nu ska jag och Kevin gå igen lite som han redan packat och se om han ska packa ytterligare saker =)
Massor med kramar.
Blev alldeles tårögd och varm när jag läste dom.
Känner verkligen att jag har allas ert stöd.
Tack <3
Torsdag förra veckan va nog en av dom värsta dagarna i mitt hittills 34- åriga liv...
Kevins farbror´s begravning.
Det var så fint, men det gjorde så ont i hjärtat.
Jag sjöng för Peter på begravningen. Trodde inte jag skulle klara av det, jag stod och skakade, fick hålla i mig för att inte ramla och kämpa emot med gråten som bara exploderade när jag va klar.
Satt tillsammans med M, P´s syster och hennes mamma, min älskade mamma & syster.
Kevin satt med sin pappa & hans tjej, Kevins farfar & hans sambo.
Kevin har ju så svårt att hantera vissa saker, och eftersom han inte känner på samma sätt som vi så blir det ofta frustrationer över att varken vi eller han förstår.
Han skulle absolut inte gå på begravningen.
Men min mamma satt med honom mitt i natten så han fick måla teckningar som han skulle lägga på kistan.
Han la även en Bajen - nalle eftersom Peter va de största bajen- fan jag någonsin träffat.
Han lyckades tom omvända Kevin från AIK:are till Bajjare...
På morgonen ville han heller inte gå.
Vi försökte övertala honom och när vi nämde faster så sa han ok på engång.
Efter begravningen skulle jag åka till min älskling, men ta en avstickare och hälsa på min underbara vän M som jag inte träffat på jag vet inte hur många år...
Hade planerat att komma hemifrån runt 14... jo visst, kom hemifrån strax efter 16, så skulle de tankas, fyllas på luft etc.
Ja, ja tänkte jag, de va väl lugnt och kom ifrån värmdö strax efter 16:30.
Kommer till tunnlarna, just de, trafik... fick sitta där och sega fram, sen släppte det och yeeees, äntligen.
Kommer till Södertälje, tvärstopp!!!!
Olycka på väg... skitkul, så jag kom från Stockholm närmare 18...
Då hade jag beräknat att de skulle ta c:a 4 timmar att kora...så runt 22- tiden skulle jag vara framme enligt beskrivningen.
Mmmm... när jag kört 10 mil fel satt jag i bilen och tok grina!!!
Skulle inte ha satt mig i bilen överhuvudtaget idag...
De va bara att köra tillbaka, men nu med M´s mans beskrivning istället för eniros.
Tur jag fick prata med min kärlek oxå annars hade ångesten varit riktigt illa =((
Va hemma hos min söta rara M seeeeent, men det va så underbart att träffa henne, kändes som att vi bara fortsatte där vi slutat.
Min stackars älskling satt och väntade på mig, men va tvungen att gå och lägga sig, så jag valde att stanna lite längre hos M och åkte så jag va hos min kärlek ganska precis 05:30 på morgonen.
Kevin är alldeles exalterad inför flytten.
Dock så är det massa praktiska saker som ska ordnas innan vi kan spika ett datum.
Skulle ringa för att få hans epilepsilarm flyttat.
Fick först ringa företaget, då måste dom ha en arbetsorder från hjälpmedelcentralen..ok...
Ringer dit, då måste dom i sin tur ha en arbetsorder från en arbetsterapeut!!!!
Ringer och i slutändan så är det Kevins läkare som måste skicka en ny remiss till arbetsterapeuten som i sin tur ska skicka en arbetsorder och bla bla bla...herreguuuud, för att få ett jävla larm FLYTTAT!!!!!
Blir galen!!!!
Då hade naturligtvis inte Kevins läkare ngn telefontid förens i slutet av September!!!!
Men HALLÅÅÅÅÅÅ!!!!
Det funkar inte sa jag, han ska flytta och vi måste ha detta fixat!
Ja, jag får se om jag kanske kan klämma in dig på Fredag!!!!
Tack!!!!
Så allt hänger på att läkaren kan ringa mig nu på Fredag, innan dess händer inte ett skiiiit och jag blir GALEN!!!!!
Fuck off alla äckliga myndigheter och allt vad de nu heter!!!
Kevin kommer ha en timmes hemundervisning fram till det blir flytt.
Underbara Y kommer hit och de va så roligt att lyssna igår när dom satt.
Kevin har gjort så stora framsteg under sommaren, trots att han inte haft sommarskola som de va meningen att han skulle ha =)
Trodde han skulle ha tappat jätte mycket, men det var helt tvärtom.
Nu ska jag och Kevin gå igen lite som han redan packat och se om han ska packa ytterligare saker =)
Massor med kramar.
Kommentarer
Postat av: Camilla
När allt har lugnat ner sig kan du väl ta och komma upp och hälsa på! Ta med dig killen vet ja!
Postat av: Zessan
Ja, de vore ingen dum idé du <3
Va såååå länge sen juh =))
Kramis
Postat av: Michaela/ smaragd
O jag som e sveriges blödigaste, sitter här o tårar! Har ju saknat dig! Men som sagt, vi tog upp där vi slutade! DET är äkta vänskap!!! Vi vet var vi har varann o finns för varann oavsett hur lång tid d tar mellan våra seanser:P haha =)
LOVE u mein schatz!!!!!
Trackback
