Så stolt och glad

Nu e de typ en månad sen jag skrev ngt alls i bloggen...

Jag har varit i thailand i 2,5 vecka och det har varit alldelels underbart skönt att komma ifrån vardagen och huset och allt kaos.
Min älskling bjöd med mig och totalt så va vi 6 personer som åkte.

Jag trodde jag skulle braka precis innan vi åkte, så de va inte en dag för sent.

Jag har latat mig, festat, badat, solat myst, ätit god mat etc.

Dom sista dagarna började de kännas rejält att jag varit ifrån Kevin så pass länge.
Så det var både med sorg och glädje som jag lämnade fristaden.
Hemresan va ganska jobbig.
Först ett antal timmar i bil från Koh Chang till Bangkok, sedan en evighets väntan på flygplatsen och tillslut fick en flygrädd Zandra gå in och sätta sig på planet tillsammans med den mest underbara karln som finns och en av mina vänner. 3 av dom stannar 2 veckor till...

Jag kom hem vid 08:30 på Söndag morgon, Kevin hade väntat sen 04 på morgonen men sedan slocknat.
Han vaknade vid 10 och jag blev så lycklig bara av att se honom.
Han hade gjort en fin present till mig, en lycko elefant.

Jag hade lagt alla hans presenter på köksbordet, så han satte sig ner och öppnade dom.
Han blev jätteglad, de bästa va ett budha halsband och en hand gjord Mrionett docka som föreställer pinoccio =)



Det tog ända fram till igår att bli människa igen, men jag har samlat nya krafter under semestern, så nu vill jag bara ta tag i allt...

Igår när kevin skulle sova så blev det ett himlans liv.
Så jag bestämde att han inte skulle få titta på film när han skulle lägga sig.
Naturligtvis blev det skrik och slag och spottas och bitas i vanlig ordning.

Förut har jag alltid brusat upp och blivit arg, men nu tog jag bara honom i armen, utan att säga ett ord förde jag in honom i hans säng, bäddade ner honom och gick ut därifrån.
Naturligtvis blev han alldeles vansinning och sprang upp igen.
Då tog jag honom åter i armen och utan ett ord in i sängen igen.
Så höll de på runt 45 min.
Sedan började han känna ånger och frågade varför jag gör så här etc.
Tidigare hade jag mjuknat, gått in och satt på en film, men då hade han ju vunnit kampen iaf och allt hade varit förgäves.
Så jag bet ihop, även om de va lite jobbigt.
Han kom upp, jag förde in honom...
Så höll vi på tills han somnade av utmattning.

Jag är stolt över mig själv att jag höll ut och inte mjuknade som jag brukar göra....

Imorse när han vaknade kom han upp och va på strålande humör, frågade mig bara:
"Mamma, varför pratade inte du med mig igår?"
Jag svarade ärligt och sa att du lyssnade inte, slog mig, spottade på mig etc, så jag ville inte.
Han godtog de svaret och gick in  i sitt rum....

Nu på kvällen hade vi lite bråk, då frågade jag honom om han tyckte de va trevligt när jag inte pratade med honom igår, naturligtvis svarade han nej.
Då frågade jag honom om han ville ha de så ikväll igen, men de ville han såklart inte.
Så han valde film, tog sin medicin och sa god natt.
Pussade och kramade mig och la sig sen för att sova =)

Jag vet att det kommer krävas fler kvällar som den igår, men de va skönt att slippa idag.

Puss på er alla

Kommentarer
Postat av: Astrid

Hej Sandra vilken mysig och ärlig blogg du har,

lät skönt med resan, lite smått avis e man ju ;)

Hoppas allt e bra med er Mvh; Astrid

2009-09-17 @ 13:22:57
URL: http://ouidnovis.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0