Vilken natt!!!

Jag brukar ha svårt att somna på kvällarna.
Jag ligger och vrider och vänder på mig, går upp X antal gånger.
Men till slut så kan jag somna...

Kevin har oxå ganska svårt att finna ro på kvällarna och jag har fått lära mig att barn med autism ofta känner en oro för att somna, därför så försöker dom att hålla sig vakna tills dom stupar.
Jag brukar alltid hålla mig vaken tills Kevin har somnat, för det känns mycket bättre.
Många gånger kommer han in och ska sova i våran säng, men jag försöker vänja honom att sova själv.

I natt så somnade jag före Kevin. Han bara vägrade att somna, även om jag låg bredvid honom.
Så vaknade jag med hjärtat i halsgropen av att en överlycklig Kevin satt på mig, med ansiktet såååå nära mitt och säger:
-Mamma, mamma, jag ska visa dig en grej...
Jag höll på att dö...hjärtat slog i 190 och så kollade jag på klockan, 02:50...
-Kevin, du måste lägga dig och försöka sova...
-Men jag måste visa..
-Vad ska du visa?
-Kom...
Han drar mig in i sitt rum, överlycklig och visar att han har lyckats sätta på filmen på svenska alldeles själv =)

Kevin läser och skriver inte, så hans vardag blir om möjligt ännu jobbigare.
När man va blivande tonåring var man ju i praktiskt taget vuxen tyckte man själv...
Men Kevin kommer inte bli vuxen...inte på länge.
Han är ett litet barn i en snart 13-årig killes kropp...
Så för honom var det en stor grej att han hade lyckats bläddra sig fram till den svenska versionen av filmen =))

Tillslut så somnade han iaf.
Han har sovit hela natten med endast små anfall =))

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0