Idag försov vi oss...

Kevin och jag vaknade strax efter 10:00 idag...
Vi har haft en ganska så lång natt.

På kvällarna när Kevin ska sova så blir det oftast livliga diskutioner. Igår gick det dock ganska bra...till en början.
Han måste lägga sig runt 20:00, för det tar sån tid för honom att varva ner och kunna slappna av.
Så oxå igår.
Han valde sin film som han skulle se på och vi satte på den.
Som vanligt ropar han X antal ggr, och det kan vara allt från att han vill ha en kram till att han ska visa en liten legobit, grej på tv etc. Så man springer fram o tillbaks några ggr under kvällen.

När första filmen är slut brukar han vara så trött att ögonen går i kors. Då brukar jag försöka lägga mig bredvid honom så att han ska somna, (han somnar inte själv) men precis när han känner att han håller på att somna måste han antingen kissa, dricka vatten eller ngt annat som gör att han inte ska somna.
Ibland fungerar det om han sover i våran säng, men då slutar det oftast med att jag lägger mig på soffan när han somnat.
Så, inatt sov han i våran säng och jag sov på soffan.

Han somnade närmare kl 01:30 inatt. På de så hade han några Ep-anfall, därav våran försovning.

Men dagen blir inte riktigt bra när man försover sig!!!
Alla rutiner blir omkastade, det blir som ett kaos för Kevin.
Frukosten blev sen, medicinen sen...ingen skola...

Dom här dagarna är nog ganska jobbiga för Kevin.
Speciellt eftersom han inte har någon tidsuppfattning.



Det ska bli så skönt nu, för vi ska få hjälp från autismcentrum med olika bildscheman, hur man på bästa sätt kan annvända dem. Vi har redan bilder, men det är inte så lätt att veta hur man ska annvända sig av dom på bästa sätt.



Jag har nog varit ganska stressad & låg idag...det märks på Kevin direkt.
Han blir stinslig, nästintill omöjlig att ha att göra med.
Sen vi kom hem 14 idag så har han slagit mig, skrikit, puttats, bitits, halvsovit, sparkats, kramats med mig, kastat saker på mig...ja, allt.
Och jag märker ju att det blir värre när jag själv inte mår bra.

Men dom dagar jag känner mig stabil och vi inte har stressat och följt våra rutiner, då e de så underbart.
Han frågar saker, visar, sjunger, sitter för sig själv och plockar med sina pokémon kort...
Han tar ut dom ur sina plast fickor...sorterar och lägger in igen, sen gör han samma sak igen...om och om igen.
Sen kan han byta till sina filmer. Han tar ut dom ur hyllan, sorterar och ställer tillbaks...om o om igen.
Så får man hjälpa honom att ställa dom i bokstavsordnig ibland, färgordning ibland och ibland en ordning som bara han förstår. Ja, de e hans lilla värld...

Kommentarer
Postat av: Katja

Jag ryser när jag läser... men jag vet ju hur de e men de tar hårt när man läser de...hmmm undrar varför... Stor kram

2008-11-19 @ 16:50:35
Postat av: Marika

Ja då hade du passat bra där på ljuspartyt! Hon var som besatt av dom där ljusen när hon pratade om dom.. :D





Barn e ganska duktiga på att känna av en.. mår man dåligt en dag eller är stressad så blir det kaos här hemma.. även med sambon ;)



Man kan tyvärr inte vara den där superkvinnan hela tiden.. Då gäller det att man har någon som stöttar en! kram på er





2008-11-19 @ 20:29:10
URL: http://mapal.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0