Zessans

Idag vaknade vi c:a 08:45.
Kevin va dunderförkyld med feber... Jahapp...då va de hans tur, jag har precis blivit bättre från min...

Med Kevin ska allting ske på en gång. Så fort han kommer på att han vill ha nässpray så ska den finnas i hans hand på sekunden.
Man kan inte vakna till liv och ta de lite lugnt, nej,man får som flyga upp och leta efter den där sablar sprayen...

I Kevins värld finns inte ord som: Vänta, kanske, senare, nej...för honom är det bara tomma ord utan innebörd.
Även om man vet om de så säger man gång på gång..vänta lite, kanske, nej Kevin...bla bla bla...
Sen undrar man varför han blir frustrerad och aggressiv... Konstigt...vem skulle inte bli frustrerad om nån satt och prata med dig och de enda du hör är en massa ord som du egentligen inte förstår vad de betyder..

Jag blir så arg på mig själv emellanåt...

Sen fick han för sig att han skulle ha kladdkaka till frukost!!!
Jag försökte i vanlig ordning få honom att äta ngt annat först, och att vi sedan kunde baka kaka.
Men istället så matvägrar han!!!
Vad gör man som mamma??? Han måste ju äta stackarn, och med all den medicin han får så måste han ha ngt i magen.

Läkarna sa till mig en gång när det var som värst, när han matvägrade så pass att han gick ner till 16kg, hans normlvikt skulle legat på c:a 25kg....( ni kan ju tänka er ) ge han vad som helst!!!
Vill han ha chips, ge han de, bara han får i sig ngt... hur kul e de då!!!!

Så åter till dagens första dilemma... Zandra ställer sig och bakar kladdkaka med en sååå lycklig Kevin...
Och egentligen, vad gör väl de?
Han äter för de mesta potatis och sallad till frukost...
Och när man ser hur han verkligen njuter när han äter kakan så kan man inte annat än le....