Dax å blogga igen...

Ja.... har inte riktigt haft ork eller lust att skriva.
Har varit ganska mycket runt omkring som har gjort att jag inte varit på topp.

Dels så har S begravning varit... den va så fin...
Jag fick äran att sjunga 2 låtar, Tears in heaven och Där gullvivan blommar.

Det var en ljus och fin begravning...
R.I.P Sara. S 

Det har varit jobbigt, men nu när begravningen är över så blir det lite lättare.
Har ju alla fina, roliga, tokiga, galna och totalt underbara minnen av henne kvar <3<3<3



Äntligen har vi börjat sätta ut en av Kevins EP mediciner =))
Jag fick välja mellan 2.
En av dom skulle gå lätt att ta bort, men inte är så "Tung", dvs att den inte gör någon "större" skada på kroppen/ levern, men den andra, som tar extremt lång tid att trappa ner och kan va svår att sätta ut är en mycket tung medicin och gör att han dels blir slöare och mindre alert, plus att den kan orsaka svåra skador på levern vid långvarigt användande... mmm mycket svårt val...NOT
Sååå, den "Tunga" medicinen som jag valde att sätta ut tar 6 månader att trappa ner.
Men både jag och Kevin är överlyckliga att han äntligen får bli av med åtminståne 1 medicin...

Läkaren pratade även om att vi skulle försöka sätta ut ytterligare en "tung" medicin till nästa år =))

Batteriet kollades i dosan och det va helt ok... frekvensen höjdes lite eftersom han har haft liiite mer anfall...



Natten till igår va Kevin vaken nästan hela natten...
Han sov 2 timmar mellan typ 22:30-00:30... Sen sprang han runt och lekte med Bea, han badade och kollade på film...JÄÄÄÄÄTTE kul...eller inte :-P

Så natten till idag tänkte jag att han kanske skulle sova... Jo, de gjorde han, men istället fick han en massa stora EP anfall, så då fick jag ju inte sova då heller.
Behöver jag nämna att jag är gaaaanska trött idag...



Invänjningen på kortis går mycket bra.
Kevin längtar tills han får börja sova där, och tro mig, det gör jag med...
Det är en ganska långdragen invänjning pga att dom vill lära känna honom ordentligt innan eftersom han är utagerande...



På hemma fronten har han lugnat ner sig lite, eller rättare sagt, jag kan hantera honom bättre.. hehe
Jag är bättre på att visa saker och inte brusa upp lika lätt, för det tjänar ingenting till...



Min underbara kärlek har varit här myyycket, och jag blir bara om möjligt mer kär för varje gång...
Saknar honom så otroligt mycket när jag inte har honom nära...

Kevin är oxå jätte förtjust i honom och det fungerar bra... än så länge iaf...



Judo terminen är över, vi missade avslutningen, men det gjorde inte så mycket tyckte Kevin, för han va ganska seg den dagen...

Jag måste nog ha den mest underbara släkt man kan tänka sig... en del av den iaf ;-)
Har blivit sponsrad med utemöbler till min uteplats av en av mina kusiner som ska flytta...




...min kära morbror ska hjälpa mig att gräva lite på framsidan så jag slipper stå med spaden...hahaha

...mamma ställer upp som alltid... vet som jag sagt innan inte vad jag hade gjort utan henne...

...S + L kan helt plötsligt bara ta Kevin över en natt bara för att dom vill...

Ja... vad hade jag gjort utan alla er, och även ni som inte är omnämnda...

TACK SOM FAN FÖR ATT NI FINNS...



Nu ska jag lägga mig på soffan och göra absolut ingenting.
Puss, puss...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0