En till dålig dag =(
Stackar lilla älsklingen har haft mycket anfall hela morgonen idag med =(
Trodde först inte att han skulle orka med att gå på innebandyn...
Han har inte orkat göra många knop idag, knappt orkat äta.
Men på eftermiddagen piggade han på sig lite grann, det brukar han göra efter en sådan natt/ morgon som han haft.
Det har varit lite krig =/
Kevin har en liten fällkniv som han får sitta med ibland om han har vuxet sällskap.
Den hade han och så ville han gå iväg med den när han var arg...inte så bra.
Så jag tog en strid med honom, vill ju inte att han ska hitta på ngt *tokigt* med den när man står med ryggen till och han bara hatar mig ftf... kan ju sluta hur som helst.
Så eftersom han inte ville ge den till mig, tog jag den ifrån honom.
Naturligtvis blev han ännu mer utagerande, men han gick till sitt rum och stängde in sig.
Efter ett tag så ville han säga förlåt, för då har ju han kommit på att jag blir glad igen.
Barn med autism, eller människor med autism, gör ju bara saker som gynnar dom...
Jaha, och vad gynnar det honom att säga förlåt?? Jo, han trodde han skulle få tillbaks sin fällkniv, när han inte fick det skulle han gå på mig igen och började skrika och kriget va igån igen...
Så... Ja, han gör verkligen bara saker som gynnar honom.
Sällan blir ju mina dagar som jag planerat...
Även idag =(
Skulle ha träffat min gamla klassföreståndare idag, men såklart så kom det ngt ivägen... som alltid.
Jag ska inte planera saker för det blir aldrig så iaf...
Sååå, då tänkte jag att jag skulle börja röja på baksidan... Hahahaha
Mmmm... jo för det gick ju när man är 160cm kort och har en kroppshydda som en smurf på 48 Kg.
Vet inte hur jag tänkte, hade nog liiiiite otur där, men jag kunde inte rubba ett skit...
Och jag som hade dragit på mig snyggaste outfiten oxå...
HAHAHAHA Läckert ;-)
Kevin bestämde att det skulle bli tacos till middag idag... YUMMIE
Men det skulle inte vara med köttfärs, utan med köttbullar som jag fick finhacka hehehe
Han älskar hårde skal och åt 5 st!!! En annan pallar max 3...hahaha
Men det är bra att han äter... speciellt som han varit så trött och dessutom skulle ha träning...
Underbar tidig middag med Lilleman & Älsklings Linda
Innebandy premiär!!!!
Han var så uppspelt när vi åkte till innebandyn =))
När vi packade ihop sakerna hemma va han så stissig att jag nästan va tvungen att sätta i öronproppar hahaha
När vi kommer dit har hans kära vän M inte kommit än, så han blev ganska besviken.
Men ett tu tre så dök han upp och båda två blev så glada att se varandra igen.
Dom har tidigare gått i samma klass och även fast dom inte gick ihop så på ngt sätt vill dom vara med varandra.
Jag fick en supertrevlig pratstund med hans mamma C.
Det visa sig att dom fortfarande är på pricken lika... ganska lustigt.
Så skönt att prata med henne för hon går verkligen igenom exakt samma saker som jag...
Vi bestämde oss för att träffas under nästa vecka och det ser både jag & Kevin fram emot.
Träningen gick bättre än förväntat =))
Han tog ut sig så mycket att jag fick springa ut på plan ett par ggr och hämta honom för att han fick en massa små EP anfall...
Samling innan uppvärmningen
Kevin på uppvärmning ( Lite mörk bild men... )
Efter uppvärmningen fick dom spela träningsmatch, det gillade Kevin =)
Laguppställning =) ( Kevin i sina gula fotbollsstrumpor )
Inte så lätt att fota springande ungar ;-)
Efter matchen blev det fika då en av lagmedlemmarna fyllde år =))
Kevin med sina lagkamrater =))
I bilen påväg hem satt han och sjöng och gäspade om vartannat.
Väl hemma duschade han, tog sin medicin och ramlade pladask ner under täcket och började snarka =))
Nu ska jag oxå gå och krama kudden
Ha det bäst alla underbara ;-)
Trodde först inte att han skulle orka med att gå på innebandyn...
Han har inte orkat göra många knop idag, knappt orkat äta.
Men på eftermiddagen piggade han på sig lite grann, det brukar han göra efter en sådan natt/ morgon som han haft.
Det har varit lite krig =/
Kevin har en liten fällkniv som han får sitta med ibland om han har vuxet sällskap.
Den hade han och så ville han gå iväg med den när han var arg...inte så bra.
Så jag tog en strid med honom, vill ju inte att han ska hitta på ngt *tokigt* med den när man står med ryggen till och han bara hatar mig ftf... kan ju sluta hur som helst.
Så eftersom han inte ville ge den till mig, tog jag den ifrån honom.
Naturligtvis blev han ännu mer utagerande, men han gick till sitt rum och stängde in sig.
Efter ett tag så ville han säga förlåt, för då har ju han kommit på att jag blir glad igen.
Barn med autism, eller människor med autism, gör ju bara saker som gynnar dom...
Jaha, och vad gynnar det honom att säga förlåt?? Jo, han trodde han skulle få tillbaks sin fällkniv, när han inte fick det skulle han gå på mig igen och började skrika och kriget va igån igen...
Så... Ja, han gör verkligen bara saker som gynnar honom.
Sällan blir ju mina dagar som jag planerat...
Även idag =(
Skulle ha träffat min gamla klassföreståndare idag, men såklart så kom det ngt ivägen... som alltid.
Jag ska inte planera saker för det blir aldrig så iaf...
Sååå, då tänkte jag att jag skulle börja röja på baksidan... Hahahaha
Mmmm... jo för det gick ju när man är 160cm kort och har en kroppshydda som en smurf på 48 Kg.
Vet inte hur jag tänkte, hade nog liiiiite otur där, men jag kunde inte rubba ett skit...
Och jag som hade dragit på mig snyggaste outfiten oxå...
HAHAHAHA Läckert ;-)
Kevin bestämde att det skulle bli tacos till middag idag... YUMMIE
Men det skulle inte vara med köttfärs, utan med köttbullar som jag fick finhacka hehehe
Han älskar hårde skal och åt 5 st!!! En annan pallar max 3...hahaha
Men det är bra att han äter... speciellt som han varit så trött och dessutom skulle ha träning...
Underbar tidig middag med Lilleman & Älsklings Linda
Innebandy premiär!!!!
Han var så uppspelt när vi åkte till innebandyn =))
När vi packade ihop sakerna hemma va han så stissig att jag nästan va tvungen att sätta i öronproppar hahaha
När vi kommer dit har hans kära vän M inte kommit än, så han blev ganska besviken.
Men ett tu tre så dök han upp och båda två blev så glada att se varandra igen.
Dom har tidigare gått i samma klass och även fast dom inte gick ihop så på ngt sätt vill dom vara med varandra.
Jag fick en supertrevlig pratstund med hans mamma C.
Det visa sig att dom fortfarande är på pricken lika... ganska lustigt.
Så skönt att prata med henne för hon går verkligen igenom exakt samma saker som jag...
Vi bestämde oss för att träffas under nästa vecka och det ser både jag & Kevin fram emot.
Träningen gick bättre än förväntat =))
Han tog ut sig så mycket att jag fick springa ut på plan ett par ggr och hämta honom för att han fick en massa små EP anfall...
Samling innan uppvärmningen
Kevin på uppvärmning ( Lite mörk bild men... )
Efter uppvärmningen fick dom spela träningsmatch, det gillade Kevin =)
Laguppställning =) ( Kevin i sina gula fotbollsstrumpor )
Inte så lätt att fota springande ungar ;-)
Efter matchen blev det fika då en av lagmedlemmarna fyllde år =))
Kevin med sina lagkamrater =))
I bilen påväg hem satt han och sjöng och gäspade om vartannat.
Väl hemma duschade han, tog sin medicin och ramlade pladask ner under täcket och började snarka =))
Nu ska jag oxå gå och krama kudden
Ha det bäst alla underbara ;-)
Dålig dag idag =((
Idag har Lilleman inte haft någon bra dag =(
Det började redan sent igår kväll...
Han hade svårt att få ro i kroppen och vaknade flera gånger.
Under natten hade han ganska många små anfall, sov oroligt och ville ansolut inte sova själv.
När han vaknade verkade han dock ganska pigg, men segnade snabbt till igen...
Han ville inte äta utan bara sitta och slappa och man såg på hela hans kroppsspråk att han inte va helt 100.
Skolan fick va utan Kevin idag.
Senare på eftermiddagen åkte vi och handlade lite, men han va inte riktigt fit for fight, så det blev en del små incidenter, men inget som jag inte klarade av. Plus att han va jätte *mammig*
Han brukar bli det när han har haft mycket anfall.
Vart tog Mars vägen undrar jag rent spontant???
Helt plötsligt är det påsk!!!
Jag är inte överförtjust i påskpynt, men ett litet påskris kan man ju slänga fram :-P
Och så har jag fått en fin liten påskblomma =)
Lite påsk är det hemma iaf ;-)
Sen slängde jag och Kevin ihop ett påskris oxå
Lite fjädrar och färgglada ägg gör susen hehehe...
På judon igår pratade jag lite med en förälder, och han berättade att hans dotter och fler i Kevins judogrupp går på innebandy på Onsdagar.
Då klickade det!!! Det är ju Kevins gamla klasskompis föräldrar som startat den gruppen för att det inte fanns ngt bra som M kunde gå på :-)
Kevin skulle ju börjat där då när dom startade, men va så trött och hade ingen ork så det blev aldrig av.
Idag ringde jag hans mamma C och pratade lite så imorgon Onsdag kl: 18 ska Kevin testa på innebandy.
Han är eld och lågor.
Jag tror det kommer bli alldeles lagom med aktiviteter för honom.
Judo på Måndagar och innebandy på Onsdagar...
Imorgon ska jag och Miss L träffa vår gamla klassföreståndare från gymnasiet =))
Det ska bli sååååå kul.
1995 tog jag studenten och har inte träffat henne sedan dess.
Vi ska ta en fika inne i stan på eftermiddagen =)
Sov så gott alla underbara så skriver jag nog mer imorgon efter innebandyn ;-)
Det började redan sent igår kväll...
Han hade svårt att få ro i kroppen och vaknade flera gånger.
Under natten hade han ganska många små anfall, sov oroligt och ville ansolut inte sova själv.
När han vaknade verkade han dock ganska pigg, men segnade snabbt till igen...
Han ville inte äta utan bara sitta och slappa och man såg på hela hans kroppsspråk att han inte va helt 100.
Skolan fick va utan Kevin idag.
Senare på eftermiddagen åkte vi och handlade lite, men han va inte riktigt fit for fight, så det blev en del små incidenter, men inget som jag inte klarade av. Plus att han va jätte *mammig*
Han brukar bli det när han har haft mycket anfall.
Vart tog Mars vägen undrar jag rent spontant???
Helt plötsligt är det påsk!!!
Jag är inte överförtjust i påskpynt, men ett litet påskris kan man ju slänga fram :-P
Och så har jag fått en fin liten påskblomma =)
Lite påsk är det hemma iaf ;-)
Sen slängde jag och Kevin ihop ett påskris oxå
Lite fjädrar och färgglada ägg gör susen hehehe...
På judon igår pratade jag lite med en förälder, och han berättade att hans dotter och fler i Kevins judogrupp går på innebandy på Onsdagar.
Då klickade det!!! Det är ju Kevins gamla klasskompis föräldrar som startat den gruppen för att det inte fanns ngt bra som M kunde gå på :-)
Kevin skulle ju börjat där då när dom startade, men va så trött och hade ingen ork så det blev aldrig av.
Idag ringde jag hans mamma C och pratade lite så imorgon Onsdag kl: 18 ska Kevin testa på innebandy.
Han är eld och lågor.
Jag tror det kommer bli alldeles lagom med aktiviteter för honom.
Judo på Måndagar och innebandy på Onsdagar...
Imorgon ska jag och Miss L träffa vår gamla klassföreståndare från gymnasiet =))
Det ska bli sååååå kul.
1995 tog jag studenten och har inte träffat henne sedan dess.
Vi ska ta en fika inne i stan på eftermiddagen =)
Sov så gott alla underbara så skriver jag nog mer imorgon efter innebandyn ;-)
Snön smälter.... Wiiiiiii
...det betyder att vi närmar oss våren.
Och så har vi ställt om till sommartid, uuuuuunderbart, för det betyder att det är ljust längre om dagarna.
Nu har jag äntligen träffat min underbara Miss L.
Har ju varit så himlans trött så jag har som inte tagit mig i kragen och träffat henne.
Men nu blev det en heldag i Forum med lunch på Burger King, Yummie, och sedan gick vi runt i heeela forum och shoppade lite. Kevin tycker inte det är så kul så han vill ju gärna kolla i leksaksaffären och spelbutiken under tiden.
Jo, det går ju bra, men jag har ju ingen lust att springa runt som en galen höna och leta efter honom ifall han får för sig att gå till en annan affär.
Därför skriver jag mitt telefonnr på hans hand på ovansidan =))
För även om han säger att han ska stanna där så är han ju impulsstyrd och kanske vill kolla in en annan affär.
Och sen när han kommer på att han måste fråga ngt inser han att han inte vet var jag är och går då till närmsta butik och ringer upp mig =)
Han hade en mobil förut, men det fungerade inte så bra.
Men nu känns det som att det är dax att prova igen =)
Det är nästan 3 år sen jag träffade Miss L, så när jag såg henne kliva av bussen ville jag bara springa fram och skrika som en galning, men, vi är ju i Sverige och här får man inte uttrycka sina känslor öppet hahaha
Så vi gick leende fram till varandra och så gav vi varandra en en BAMSE kram.
Åååå de va så gött å träffa henne.
Trots att det gått så lång tid så kändes det som de var igår.
Senare så blev man ju såklart Kaffesugen.
Så vi satte oss och fikade lite.
Först ville inte Kevin ha ngt för han ville gå in i guldaffären.
Men sedan ville han ha en dricka iaf.
Både jag och Kevin tycker om att spela pajas, speciellt när det finns en kamera till hands.
Så här såg det ut när vi va i Forum =))
Jag & Kevin fikar med Miss L
Älsklings Kevin vill bara vara med på bild om han får leka pajas =)
Och en bild där mamma gör samma ;-)
När jag går in och handlar och hittar ngt roligt så bara kan jag inte låta bli att spexa lite.
Snygga glasögon som täcker heeela ansiktet med matchande diadem med LITEN Rosa rosett....
Judon på Måndagen flöt på som vanligt.
Den här gången ville dock inte Kevin att jag skulle stanna kvar att titta.
Så jag lämnade honom där, men jag måste erkänna att det kändes ordentligt att låta honom vara där alldeles själv :-(
Men hallå Zessan!!!! Vaddå själv!!!
Han har ju för *** tränaren där och alla som tränar i gruppen...
Snacka om att man e knäpp... han måste ju oxå få känna att han faktiskt är 14 år...
Det gick ju såklart huuuur bra som helst.
Han hade lyssnat jätte bra så klart.
Och han va super nöjd att han fått vara där själv =)
Nu är det dax att utöka tiden i skolan =))
Det går så bra för Kevin nu och han ser tom fram emot skolan och då är det viktigt att man kör på nu medans det går så bra.
Vi får se hur det går att lägga hans skoltid, men vi hoppas på att det går att tidigarelägga lektionerna, tror att Kevin skulle få ut mest utav det.
Usch vad känslor kan vara jobbiga.
Så blir jag så arg på mig själv att jag bara får som en känslostorm som knappt går att hindra...
Jag bara blir så lycklig och glad och vill bara ha mer av den känslan eftersom jag är såååå rädd att den känslan kanske försvinner. Jag är ju inte direkt van att ha den känslan...
Dessvärre har jag då en förmåga att bli superintensiv...det gäller såväl vänskap som kärlek.
Jag vet ju inte hur jag ska hitta en balans?!?!
För jag är ju rädd att om jag inte visar precis hela tiden att jag faktiskt tycker om ngn så kommer jag bli bortglömd.
Och jag vill ju ha kvar den här må bra- känslan och den/ dom som får mig att känna så...
Och om jag inte får respons typ hela tiden så tror jag att nä, nu har jag säkert gjort ngt fel, jag är inte kul längre, och så börjar hjärnspöken ta form och så tror jag att alla hatar mig och inte alls vill umgås eller prata med mig...
Men, men...
Jag har världskrig i mitt huvud ungefär varannan dag hahaha
Konstigt att man blir matt...
Så är det återigen dax för underbara pollentider.... SUCK!!!!
Näsan rinner & kliar, ögonen kliar, halsen kliar... livet är ju alldeles uuuuunderbart.
Men jag älskar min underbara J.H ändå.
Kommentera gärna och fråga om ni undrar ngt...
Puss & Kram Zessan
Och så har vi ställt om till sommartid, uuuuuunderbart, för det betyder att det är ljust längre om dagarna.
Nu har jag äntligen träffat min underbara Miss L.
Har ju varit så himlans trött så jag har som inte tagit mig i kragen och träffat henne.
Men nu blev det en heldag i Forum med lunch på Burger King, Yummie, och sedan gick vi runt i heeela forum och shoppade lite. Kevin tycker inte det är så kul så han vill ju gärna kolla i leksaksaffären och spelbutiken under tiden.
Jo, det går ju bra, men jag har ju ingen lust att springa runt som en galen höna och leta efter honom ifall han får för sig att gå till en annan affär.
Därför skriver jag mitt telefonnr på hans hand på ovansidan =))
För även om han säger att han ska stanna där så är han ju impulsstyrd och kanske vill kolla in en annan affär.
Och sen när han kommer på att han måste fråga ngt inser han att han inte vet var jag är och går då till närmsta butik och ringer upp mig =)
Han hade en mobil förut, men det fungerade inte så bra.
Men nu känns det som att det är dax att prova igen =)
Det är nästan 3 år sen jag träffade Miss L, så när jag såg henne kliva av bussen ville jag bara springa fram och skrika som en galning, men, vi är ju i Sverige och här får man inte uttrycka sina känslor öppet hahaha
Så vi gick leende fram till varandra och så gav vi varandra en en BAMSE kram.
Åååå de va så gött å träffa henne.
Trots att det gått så lång tid så kändes det som de var igår.
Senare så blev man ju såklart Kaffesugen.
Så vi satte oss och fikade lite.
Först ville inte Kevin ha ngt för han ville gå in i guldaffären.
Men sedan ville han ha en dricka iaf.
Både jag och Kevin tycker om att spela pajas, speciellt när det finns en kamera till hands.
Så här såg det ut när vi va i Forum =))
Jag & Kevin fikar med Miss L
Älsklings Kevin vill bara vara med på bild om han får leka pajas =)
Och en bild där mamma gör samma ;-)
När jag går in och handlar och hittar ngt roligt så bara kan jag inte låta bli att spexa lite.
Snygga glasögon som täcker heeela ansiktet med matchande diadem med LITEN Rosa rosett....
Judon på Måndagen flöt på som vanligt.
Den här gången ville dock inte Kevin att jag skulle stanna kvar att titta.
Så jag lämnade honom där, men jag måste erkänna att det kändes ordentligt att låta honom vara där alldeles själv :-(
Men hallå Zessan!!!! Vaddå själv!!!
Han har ju för *** tränaren där och alla som tränar i gruppen...
Snacka om att man e knäpp... han måste ju oxå få känna att han faktiskt är 14 år...
Det gick ju såklart huuuur bra som helst.
Han hade lyssnat jätte bra så klart.
Och han va super nöjd att han fått vara där själv =)
Nu är det dax att utöka tiden i skolan =))
Det går så bra för Kevin nu och han ser tom fram emot skolan och då är det viktigt att man kör på nu medans det går så bra.
Vi får se hur det går att lägga hans skoltid, men vi hoppas på att det går att tidigarelägga lektionerna, tror att Kevin skulle få ut mest utav det.
Usch vad känslor kan vara jobbiga.
Så blir jag så arg på mig själv att jag bara får som en känslostorm som knappt går att hindra...
Jag bara blir så lycklig och glad och vill bara ha mer av den känslan eftersom jag är såååå rädd att den känslan kanske försvinner. Jag är ju inte direkt van att ha den känslan...
Dessvärre har jag då en förmåga att bli superintensiv...det gäller såväl vänskap som kärlek.
Jag vet ju inte hur jag ska hitta en balans?!?!
För jag är ju rädd att om jag inte visar precis hela tiden att jag faktiskt tycker om ngn så kommer jag bli bortglömd.
Och jag vill ju ha kvar den här må bra- känslan och den/ dom som får mig att känna så...
Och om jag inte får respons typ hela tiden så tror jag att nä, nu har jag säkert gjort ngt fel, jag är inte kul längre, och så börjar hjärnspöken ta form och så tror jag att alla hatar mig och inte alls vill umgås eller prata med mig...
Men, men...
Jag har världskrig i mitt huvud ungefär varannan dag hahaha
Konstigt att man blir matt...
Så är det återigen dax för underbara pollentider.... SUCK!!!!
Näsan rinner & kliar, ögonen kliar, halsen kliar... livet är ju alldeles uuuuunderbart.
Men jag älskar min underbara J.H ändå.
Kommentera gärna och fråga om ni undrar ngt...
Puss & Kram Zessan
UUnderbar Tiiiiiiiiisdag
Vaknade tidigt idag och det va jätte skönt.
Trots att Kevin hade mycket anfalla inatt...
Han vaknade oxå relativt tidigt idag och har haft en bra dag.
Fick ett lite mindre utbrott och sulade en bläckpenna på min arm.
Då åkte han in i rummet och fick stanna där utan någon uppmärksamhet som vanligt.
Sen när det hade lagt sig så kom han ut och då fick han äta.
Skolan har han varit i idag och det gick KANOOON!!!!
Promenerade både till och från skolan ( det är en bit att gå ) så när han kom hem va han jätte trött.
Sov medicinen fyller sitt syfte...
Han somnar i tid och det är jätte skönt.
Äntligen får man andas ut på kvällen igen =)
Den tiden är så fruktansvärt viktig.
När man har den varje kväll så tänker man inte på det, men akta er, ni vet inte hur bra ni har det...
Själv har jag inte haft den så länge så jag njuter ju i stora drag varje gång han somnar i "normal" tid.
Ibland kan jag nästan tvinga mig själv att vara vaken en timme extra bara för att få ha lite mer egentid...hahaha
Men hellre det än att man måste tvinga sig själv att vara vaken för att han inte sover :-P
Kevin och jag hade ju taco kväll här...
Vi hjälptes åt att både laga maten och sen duka fram.
Då såg det ut så här =)
Både jag och Kevin ääääääälskar tacos ;-)
Sen hade vi supermys kväll.
Kevin tycker om att spela spel, inte bara nintendo DS, XBox å sånt utan även sällskapsspel =)
Just nu är favoriten dels kortspel som vanligt och sen sexkants Domino.
Det är bra hjärn gympa :-P
Åååå, sååå underbart med sol =)
Satt på balkongen hos min bror i Lördags och bara njööööt =))
Igår va de Judo igen =)
Kevin va överlycklig för han hann ju få sin Judo dräkt av min älskade söta rara kusin K =))
Såååå stolt va han.
Men den här gången fick han verkligen kämpa.
Nu har ju han visat en gång vilken nivå han låg på så den ribban höjde dom så han inte bara skulle glida med som han gjorde förra gången... hehehe
Så fick dom idag lära sig grundkastet =)
Kevin va jätte duktig och tog det mycket varsamt med tjejerna.
Jag är jätte noga med att varje gång pränta in att man får bara göra Judo på klubben, bara på mattan, inte hemma etc.
Talar även om att om han en enda gång använder det han lär sig utanför klubben så är det kört med träningen.
Känner att det är ganska viktigt eftersom Kevin är så pass utåtagerande...
Men just nu är D, hans tränare nån form av gud för honom, så allt han gör och säger tar Kevin på absolut fullaste allvar. Det känns skönt.
Min älskling kom till mig igår och det va sååååå underbart.
Dessvärre va han tvungen att åka hem sen på kvällen.
Nu alla underbara ska jag plocka fram the Lady sucker.. hahaha
( Dammsugaren för er som undrar )
Puss & Kram
Trots att Kevin hade mycket anfalla inatt...
Han vaknade oxå relativt tidigt idag och har haft en bra dag.
Fick ett lite mindre utbrott och sulade en bläckpenna på min arm.
Då åkte han in i rummet och fick stanna där utan någon uppmärksamhet som vanligt.
Sen när det hade lagt sig så kom han ut och då fick han äta.
Skolan har han varit i idag och det gick KANOOON!!!!
Promenerade både till och från skolan ( det är en bit att gå ) så när han kom hem va han jätte trött.
Sov medicinen fyller sitt syfte...
Han somnar i tid och det är jätte skönt.
Äntligen får man andas ut på kvällen igen =)
Den tiden är så fruktansvärt viktig.
När man har den varje kväll så tänker man inte på det, men akta er, ni vet inte hur bra ni har det...
Själv har jag inte haft den så länge så jag njuter ju i stora drag varje gång han somnar i "normal" tid.
Ibland kan jag nästan tvinga mig själv att vara vaken en timme extra bara för att få ha lite mer egentid...hahaha
Men hellre det än att man måste tvinga sig själv att vara vaken för att han inte sover :-P
Kevin och jag hade ju taco kväll här...
Vi hjälptes åt att både laga maten och sen duka fram.
Då såg det ut så här =)
Både jag och Kevin ääääääälskar tacos ;-)
Sen hade vi supermys kväll.
Kevin tycker om att spela spel, inte bara nintendo DS, XBox å sånt utan även sällskapsspel =)
Just nu är favoriten dels kortspel som vanligt och sen sexkants Domino.
Det är bra hjärn gympa :-P
Åååå, sååå underbart med sol =)
Satt på balkongen hos min bror i Lördags och bara njööööt =))
Igår va de Judo igen =)
Kevin va överlycklig för han hann ju få sin Judo dräkt av min älskade söta rara kusin K =))
Såååå stolt va han.
Men den här gången fick han verkligen kämpa.
Nu har ju han visat en gång vilken nivå han låg på så den ribban höjde dom så han inte bara skulle glida med som han gjorde förra gången... hehehe
Så fick dom idag lära sig grundkastet =)
Kevin va jätte duktig och tog det mycket varsamt med tjejerna.
Jag är jätte noga med att varje gång pränta in att man får bara göra Judo på klubben, bara på mattan, inte hemma etc.
Talar även om att om han en enda gång använder det han lär sig utanför klubben så är det kört med träningen.
Känner att det är ganska viktigt eftersom Kevin är så pass utåtagerande...
Men just nu är D, hans tränare nån form av gud för honom, så allt han gör och säger tar Kevin på absolut fullaste allvar. Det känns skönt.
Min älskling kom till mig igår och det va sååååå underbart.
Dessvärre va han tvungen att åka hem sen på kvällen.
Nu alla underbara ska jag plocka fram the Lady sucker.. hahaha
( Dammsugaren för er som undrar )
Puss & Kram
Efterlängtad Fredag...
Fuck vad det är jobbigt med Kevins sömn...
Han somnar klockrent av dom nya tabletterna (melatonin) men han bibehåller inte sömnen...
Det är ju inga sömntabletter det vet jag, men om han inte sover hela nätterna får dom fan hitta på ngt annat.
Nästa steg är väl sömntabletter för jag kommer inte palla, jag måste få SOOOOOVA ordentligt...
Men de går ju inte eftersom han har en förmåga att göra massa dumma saker om jag inte kollar honom...
Konstigt att man blir ett jävla psykfall som inte orkar annat än att sitta och slita ner soffan...
Det senaste han har börjat med förutom att han försöker med att bara gestikulera istället för att prata är att han har börjat stoppa saker i munnen!!!!
Precis som ett litet, litet barn!!!
Igår stoppade han ett värmeljus i munnen och efter att ha tuggat söder metallhållaren så satt han och tuggade på stearinet!!!
Fan man vågar ju knappt gå på toa utan att han får lov att följa med så man kan va säker på att han inte gör ngt dumt!!!
Utbrotten löper på som vanligt...
Senast för nån timme sen skulle han kasta en petflaska på mig bara för att han inte har ett gult bälte till judodräkten!!!
Visst, en petflaska tänker ni, det är ju inte så farligt...Nä de e de inte, men om han hade haft en glasflaska till hands istället!!!
Han skiter i vad han får tag i, han tar det som finns närmast till hands när det gäller...
Suck, pust & stön!!!
Ja, ja, idag är det Fredag iaf och förhoppningsvis så ska han till mamma min...
Men vi får se, för hon är inte heller helt frisk =((
Så vi får hålla tummarna helt enkelt =)
Har haft såååå mycket energi dom här senaste dagarna =))
Har rensat här hemma och gjort mig av med massa kläder som jag inte annvänder, kastat grejer som egentligen bara legat och skräpat... Bara sååååå skönt.
Idag mår jag riktigt bra =)
Ska hem till brorsan en sväng sen så får vi se vad vi hittar på.
Sen ska jag försöka hinna träna lite idag, men de får vi se...
Annars får det vänta tills imorgon =)
Nu mina kära läsare ska jag och Kevin äta lite lunch =))
Ha en underbar helg om jag inte hinner titta in ;-)
Han somnar klockrent av dom nya tabletterna (melatonin) men han bibehåller inte sömnen...
Det är ju inga sömntabletter det vet jag, men om han inte sover hela nätterna får dom fan hitta på ngt annat.
Nästa steg är väl sömntabletter för jag kommer inte palla, jag måste få SOOOOOVA ordentligt...
Men de går ju inte eftersom han har en förmåga att göra massa dumma saker om jag inte kollar honom...
Konstigt att man blir ett jävla psykfall som inte orkar annat än att sitta och slita ner soffan...
Det senaste han har börjat med förutom att han försöker med att bara gestikulera istället för att prata är att han har börjat stoppa saker i munnen!!!!
Precis som ett litet, litet barn!!!
Igår stoppade han ett värmeljus i munnen och efter att ha tuggat söder metallhållaren så satt han och tuggade på stearinet!!!
Fan man vågar ju knappt gå på toa utan att han får lov att följa med så man kan va säker på att han inte gör ngt dumt!!!
Utbrotten löper på som vanligt...
Senast för nån timme sen skulle han kasta en petflaska på mig bara för att han inte har ett gult bälte till judodräkten!!!
Visst, en petflaska tänker ni, det är ju inte så farligt...Nä de e de inte, men om han hade haft en glasflaska till hands istället!!!
Han skiter i vad han får tag i, han tar det som finns närmast till hands när det gäller...
Suck, pust & stön!!!
Ja, ja, idag är det Fredag iaf och förhoppningsvis så ska han till mamma min...
Men vi får se, för hon är inte heller helt frisk =((
Så vi får hålla tummarna helt enkelt =)
Har haft såååå mycket energi dom här senaste dagarna =))
Har rensat här hemma och gjort mig av med massa kläder som jag inte annvänder, kastat grejer som egentligen bara legat och skräpat... Bara sååååå skönt.
Idag mår jag riktigt bra =)
Ska hem till brorsan en sväng sen så får vi se vad vi hittar på.
Sen ska jag försöka hinna träna lite idag, men de får vi se...
Annars får det vänta tills imorgon =)
Nu mina kära läsare ska jag och Kevin äta lite lunch =))
Ha en underbar helg om jag inte hinner titta in ;-)
Solen är som balsam för själen =))
Man blir så himla lycklig när man ser att solen lyser =)
Våren är ju mer än välkommen.
Så är man kär & galen oxå...livet kunde ju nästan inte bli bättre... men bara nästan...
Sen Judon i Måndags är det enda Kevin pratar om när nästa träning är =))
Hoppas verkligen att han vill och orkar gå kvar.
Han berättar de gyllene reglerna för alla:
1- Man får INTE slåss
2- Man får INTE bitas
3- Man får INTE sätta händerna i ansiktet på ngn
4- Man MÅSTE sluta när kamraterna säger till
5- När man brottas får man INTE stå, bara sitta eller stå på knä...
Och det bästa av allt är att tränaren verkligen har fått Kevin att lyssna på honom =))
Idag har det varit en bra dag =)
Vaknade första gången vid 08, sen har jag legat och vilat med ena ögat och örat öppet eftersom Kevin va vaken.
Blev uppdragen ur sängen när min kära kusin K kom in och ropade hallååååå, bjuder du på kaffe?
Då hade hon ringt och Kevin hade svarat att ja men de e bara komma, mamma e uppe...hahaha
Men det va ju bara bra, annars hade jag nog legat i sängen halva dagen igen, och då hade jag inte fått nånting gjort...
Pratade med söta rara L.M på förmiddagen och vi kom överens om att jag skulle försöka lura med Kevin så vi kunde träffas å fika =)
Först villa han absolut inte träffa DEN L... Och absolut ingen liten skit unge...
Men vi pratade lite och kollade på bilder på L & hennes bebis så tillslut gick han med på att åka dit... OM han fick köpa med fika till sig... Såklart han fick de, skulle vi fika så skulle ju han naturligtvis oxå få fika.
Meeeen, mina pengar på min kontantkortstellefon hade tagit slut så jag kunde inte ringa och meddela henne att vi skulle komma...
Skrev ett meddelande på hennes FB och hoppades hon skulle hinna se det.
Så ringde telefonen och de va hon, hon hade börjat undra vart jag tog vägen men hade sen sett mitt meddelande.
Vi va där ett tag och Kevin va jätteduktig.
Ett par gånger va han påväg att bli en aning hårdhänt, men då påminde vi honom och det gick kanon.
När vi hade varit där så åkte vi förbi min mormor och fick lite mat och fika, min mamma va där oxå =)
Det va jättelängesen jag träffade mommo, trots att hon bor bara ett stenkast ifrån mig...det är ju så att man skämms...
När vi kom hem sen så började Kevin tjata om judodräkter.
Har dels en kill kompis som lovat att ge sina gamla judodräkter, han skulle kommit idag men hade lite trassel så vi fick skjuta på de.
Men även kusin K hade sin sons gamla dräkt som vi kunde få ta över =)
Jag har försökt förklara för Kevin att vi kommer få dom en annan dag, men så var de ju den biten med muntlig info...
Så va han återigen hungrig och ville ha tacos idag me.
Jag va ju fortfarande proppmätt från middagen hoss mommo, men han ville ha och som tur var så hade vi kvar från igår, så de va bara värma lite =))
Nu ska jag ta tag i min garderob...rensa ut en massa kläder som jag inte använder längre...
Ha de bäst ;-)
Våren är ju mer än välkommen.
Så är man kär & galen oxå...livet kunde ju nästan inte bli bättre... men bara nästan...
Sen Judon i Måndags är det enda Kevin pratar om när nästa träning är =))
Hoppas verkligen att han vill och orkar gå kvar.
Han berättar de gyllene reglerna för alla:
1- Man får INTE slåss
2- Man får INTE bitas
3- Man får INTE sätta händerna i ansiktet på ngn
4- Man MÅSTE sluta när kamraterna säger till
5- När man brottas får man INTE stå, bara sitta eller stå på knä...
Och det bästa av allt är att tränaren verkligen har fått Kevin att lyssna på honom =))
Idag har det varit en bra dag =)
Vaknade första gången vid 08, sen har jag legat och vilat med ena ögat och örat öppet eftersom Kevin va vaken.
Blev uppdragen ur sängen när min kära kusin K kom in och ropade hallååååå, bjuder du på kaffe?
Då hade hon ringt och Kevin hade svarat att ja men de e bara komma, mamma e uppe...hahaha
Men det va ju bara bra, annars hade jag nog legat i sängen halva dagen igen, och då hade jag inte fått nånting gjort...
Pratade med söta rara L.M på förmiddagen och vi kom överens om att jag skulle försöka lura med Kevin så vi kunde träffas å fika =)
Först villa han absolut inte träffa DEN L... Och absolut ingen liten skit unge...
Men vi pratade lite och kollade på bilder på L & hennes bebis så tillslut gick han med på att åka dit... OM han fick köpa med fika till sig... Såklart han fick de, skulle vi fika så skulle ju han naturligtvis oxå få fika.
Meeeen, mina pengar på min kontantkortstellefon hade tagit slut så jag kunde inte ringa och meddela henne att vi skulle komma...
Skrev ett meddelande på hennes FB och hoppades hon skulle hinna se det.
Så ringde telefonen och de va hon, hon hade börjat undra vart jag tog vägen men hade sen sett mitt meddelande.
Vi va där ett tag och Kevin va jätteduktig.
Ett par gånger va han påväg att bli en aning hårdhänt, men då påminde vi honom och det gick kanon.
När vi hade varit där så åkte vi förbi min mormor och fick lite mat och fika, min mamma va där oxå =)
Det va jättelängesen jag träffade mommo, trots att hon bor bara ett stenkast ifrån mig...det är ju så att man skämms...
När vi kom hem sen så började Kevin tjata om judodräkter.
Har dels en kill kompis som lovat att ge sina gamla judodräkter, han skulle kommit idag men hade lite trassel så vi fick skjuta på de.
Men även kusin K hade sin sons gamla dräkt som vi kunde få ta över =)
Jag har försökt förklara för Kevin att vi kommer få dom en annan dag, men så var de ju den biten med muntlig info...
Så va han återigen hungrig och ville ha tacos idag me.
Jag va ju fortfarande proppmätt från middagen hoss mommo, men han ville ha och som tur var så hade vi kvar från igår, så de va bara värma lite =))
Nu ska jag ta tag i min garderob...rensa ut en massa kläder som jag inte använder längre...
Ha de bäst ;-)
Idag va en bra dag =))
Visserligen så gick jag inte upp förens 13...
Alla mina planer för dagen gick i stöpet.
Men det blev en bra dag iaf.
Kevin har haft en kanondag till en början =)
L va här hela dagen och det va ingen skola idag så dom har pysslat, vart ute och fixat och trixat och Kevin va helnöjd.
Sen visste han ju dessutom att idag va de stora dagen då han skulle få börja på Judo =)
Han frågade helatiden va klockan va eftersom han visste vilken tid de börja.
På eftermiddagen åkte vi hem till Bror och slappade lite eftersom det ligger alldeles i närheten av var Judon Klubben ligger.
Kevin blev lite småjävlig under tiden och skulle slå lilla stackars M, retade E och vill absolut inte lyssna.
Men om han inte lyssnade så skulle det heller inte bli ngn Judo, och då skärpte han till sig.
När vi kom dit satt han och frågade ut tränaren på än det ena än det andra eftersom vi va lite tidiga.
Han visade sin judodräkt och sitt bälte, Kevin va helimponerad.
Sedan va de dax att börja.
Kevin Kände sig trygg med Tränaren och fick förtoende för honom direkt =)
Han lyssnade jättebra och tyckte det va jättekul
Imorgon är det min tur att träna...
Ska bli så skönt.
Har ju inte tränat på huuuur länge som helst.
Kommer bli som en helt ny människa.
Har börjat klättra uppåt och idag har jag mått bra heeeela dagen.
Sov så gott alla underbara människor.
Love u J.H ;-)
Puss & Kram
Alla mina planer för dagen gick i stöpet.
Men det blev en bra dag iaf.
Kevin har haft en kanondag till en början =)
L va här hela dagen och det va ingen skola idag så dom har pysslat, vart ute och fixat och trixat och Kevin va helnöjd.
Sen visste han ju dessutom att idag va de stora dagen då han skulle få börja på Judo =)
Han frågade helatiden va klockan va eftersom han visste vilken tid de börja.
På eftermiddagen åkte vi hem till Bror och slappade lite eftersom det ligger alldeles i närheten av var Judon Klubben ligger.
Kevin blev lite småjävlig under tiden och skulle slå lilla stackars M, retade E och vill absolut inte lyssna.
Men om han inte lyssnade så skulle det heller inte bli ngn Judo, och då skärpte han till sig.
När vi kom dit satt han och frågade ut tränaren på än det ena än det andra eftersom vi va lite tidiga.
Han visade sin judodräkt och sitt bälte, Kevin va helimponerad.
Sedan va de dax att börja.
Kevin Kände sig trygg med Tränaren och fick förtoende för honom direkt =)
Han lyssnade jättebra och tyckte det va jättekul
Han va stolt över att tränaren sa till honom att han fuskade lite...
Han fick tydliggöra ett flertal gånger att man absolut INTE får slå i judo...
Och det gick jättebra eftersom tränaren va jättebra på att visa och förklara
på ett sätt som Kevin tog till sig =))
Att få honom därifrån var dock inte det lättaste då de äldre grabbarna har träning precis efter...
Det ville han ju såklart se, så vi stannade c:a 30min så han fick kolla lite.
När vi väl kom hem blev det tumult, men det är ganska förståeligt...
Dels så har det varit en lång dag, L va ju här och aktiverade honom hela dagen, sen fika och lek med E och efter de Judo med massa nya intryck.
Vi löste det ganska bra trots att han va kinkig och försökte få min uppmärksamhet på alla tänkbara dumma sätt.
Men jag stålsatte mig och tillslut så lugnade han ner sig.
Imorgon är det min tur att träna...
Ska bli så skönt.
Har ju inte tränat på huuuur länge som helst.
Kommer bli som en helt ny människa.
Har börjat klättra uppåt och idag har jag mått bra heeeela dagen.
Sov så gott alla underbara människor.
Love u J.H ;-)
Puss & Kram
Oj, oj, oj....
Tog ju en paus från vardagen med hjälp av bror och hans blivande fru.
Kommer hem igår Fredag till detta (!)(!)(!)
Mmmm...JÄTTE KUL... NOT (!)(!)(!)
Som om man inte redan har NOG med grejer att fixa och ordna och hålla reda på...
Men, men, det ordnar sig på nåt sätt... hoppas jag iaf...
Som vanligt när jag varit borta lite längre från kevin så blir det total kaos när man kommer hem.
Så det första man får höra ( alltid.. inte bara denna gång ) är, dra härifrån...
Mmmm... Jo, eller kanske inte.
Sedan är han agressiv och utåtagerande mot mig.
Ingenting passar, inget man säger eller gör duger utan man ska bara försvinna från jordens yta helst.
Meeeeen, som vanligt så lät jag honom bara vara, struntade i vad han sa och pratade med L om hur det hade gått osv.
Tillslut så landar ju Kevin och då brukar det bli bra... eller lite bättre iaf.
Ibland håller det på jääääätte länge, ibland går det över relativt snabbt.
Detta oxå mycket beroende på hur jag mår psykiskt just vid det tillfället.
Eftersom jag varit bort i en vecka så va jag ju ganska pigg, så det blåste över relativt snabbt efter att dom hade packat sig iväg och hem till sitt.
Vi hade en ganska mysig kväll med chips & dip & läsk & allt vad Fredagsmys innebär =)
När det va dax för sängen så blev det dock lite tumult, men jag hade nyladdade batterier, så det gick bra.
Mycket protester och allt som brukar ingå, men jag gav mig inte.
Så tillslut, totalt mot sin egen vilja, somnade Kevin.
Jag la mig på soffan och skulle kolla på tv, men misslyckades TOTALT...
Jag tvärsomnade...hahaha.
Blev väckt runt 08:30 idag =)
Låg kvar i soffan och drog mig ett tag innan jag klev upp.
Hann t o m bli uppringd av min älskling innan jag ens rest mig =)
Kevin och jag bestämde oss för att åka och hälsa på Mommo, inte för att jag behövde ngt av henne...absolut inte...
Jo, skämt åsido...
Mamma är inte helt 100, så Kevin är hemma den här helgen, det gör ju oxå sitt eftersom han har sina fasta rutiner, men ibland blir det så och då måste han ta det, även om det inte går riktigt att förklara för honom då han inte kan ta till sig muntlig information på ett sätt som han förstår...
Så det blir ju tumult... men han förstod iaf till slut att idag ska vi bara dit och hämta en grej och sen ska vi åka hem igen...
Sååå, vi fikade lite, åt lite, Kevin kollade på sin nya film som han fick av mommo och sedan skulle vi åka.
Jo, de va just den biten...
Det är sååå jobbigt att åka iväg med honom, för hur mycket man än förbereder honom, och även om vi går igenom ett bild schema på vad som sker under våran "utflykt" så blir det kaos när vi ska åka.
Det är ju inte hans fel, men man blir sååååå frustrerad.
Så i hissen ner till garaget försökte jag muntra upp honom och pratade som vanligt, men han blev bara mer och mer svart i ögonen.
Jag tänkte att nu är det bäst att bara vara. Så jag gick ut ur hissen och låste upp garaget.
Precis när jag kommer in i garaget flyger han på mig och slår mig så hårt med DVD´n att jag reflexmässigt skickar ut mitt ben i en spark och naturligtvis träffar den honom på vaden...
Det va inte med mycket kraft, men iaf =(
Kevin är ju superkänslig och blev nog rätt så chockad.
Han skrek och skulle slå mig igen men jag lyckades avstyra det...
Hemresan var allt utom trevlig, men till slut somnade han av utmattning.
När vi kom hem va han omöjlig att väcka så jag slog igång kupé värmaren och lät honom sova.
Efter en timme kom han in och ville äta =)
Eftermiddagen och kvällen gick upp och ner...
Efter en stor besvikelse av att inte Eric Saade vann melodifestivalen somnade han på soffan...
Han är ganska så uppspelt för imorgon kommer min älskling med sina barn hit och hälsar på, de tycker han ska bli jätte skoj...
Sen på Måndag ska han få prova på Judo =)
Det ska bli riktigt kul.
Nu ska jag nog lägga mig på soffan och göra absolut NADA ( = Inget )
Puss & Kärlek
Kommer hem igår Fredag till detta (!)(!)(!)
Mmmm...JÄTTE KUL... NOT (!)(!)(!)
Som om man inte redan har NOG med grejer att fixa och ordna och hålla reda på...
Men, men, det ordnar sig på nåt sätt... hoppas jag iaf...
Som vanligt när jag varit borta lite längre från kevin så blir det total kaos när man kommer hem.
Så det första man får höra ( alltid.. inte bara denna gång ) är, dra härifrån...
Mmmm... Jo, eller kanske inte.
Sedan är han agressiv och utåtagerande mot mig.
Ingenting passar, inget man säger eller gör duger utan man ska bara försvinna från jordens yta helst.
Meeeeen, som vanligt så lät jag honom bara vara, struntade i vad han sa och pratade med L om hur det hade gått osv.
Tillslut så landar ju Kevin och då brukar det bli bra... eller lite bättre iaf.
Ibland håller det på jääääätte länge, ibland går det över relativt snabbt.
Detta oxå mycket beroende på hur jag mår psykiskt just vid det tillfället.
Eftersom jag varit bort i en vecka så va jag ju ganska pigg, så det blåste över relativt snabbt efter att dom hade packat sig iväg och hem till sitt.
Vi hade en ganska mysig kväll med chips & dip & läsk & allt vad Fredagsmys innebär =)
När det va dax för sängen så blev det dock lite tumult, men jag hade nyladdade batterier, så det gick bra.
Mycket protester och allt som brukar ingå, men jag gav mig inte.
Så tillslut, totalt mot sin egen vilja, somnade Kevin.
Jag la mig på soffan och skulle kolla på tv, men misslyckades TOTALT...
Jag tvärsomnade...hahaha.
Blev väckt runt 08:30 idag =)
Låg kvar i soffan och drog mig ett tag innan jag klev upp.
Hann t o m bli uppringd av min älskling innan jag ens rest mig =)
Kevin och jag bestämde oss för att åka och hälsa på Mommo, inte för att jag behövde ngt av henne...absolut inte...
Jo, skämt åsido...
Mamma är inte helt 100, så Kevin är hemma den här helgen, det gör ju oxå sitt eftersom han har sina fasta rutiner, men ibland blir det så och då måste han ta det, även om det inte går riktigt att förklara för honom då han inte kan ta till sig muntlig information på ett sätt som han förstår...
Så det blir ju tumult... men han förstod iaf till slut att idag ska vi bara dit och hämta en grej och sen ska vi åka hem igen...
Sååå, vi fikade lite, åt lite, Kevin kollade på sin nya film som han fick av mommo och sedan skulle vi åka.
Jo, de va just den biten...
Det är sååå jobbigt att åka iväg med honom, för hur mycket man än förbereder honom, och även om vi går igenom ett bild schema på vad som sker under våran "utflykt" så blir det kaos när vi ska åka.
Det är ju inte hans fel, men man blir sååååå frustrerad.
Så i hissen ner till garaget försökte jag muntra upp honom och pratade som vanligt, men han blev bara mer och mer svart i ögonen.
Jag tänkte att nu är det bäst att bara vara. Så jag gick ut ur hissen och låste upp garaget.
Precis när jag kommer in i garaget flyger han på mig och slår mig så hårt med DVD´n att jag reflexmässigt skickar ut mitt ben i en spark och naturligtvis träffar den honom på vaden...
Det va inte med mycket kraft, men iaf =(
Kevin är ju superkänslig och blev nog rätt så chockad.
Han skrek och skulle slå mig igen men jag lyckades avstyra det...
Hemresan var allt utom trevlig, men till slut somnade han av utmattning.
När vi kom hem va han omöjlig att väcka så jag slog igång kupé värmaren och lät honom sova.
Efter en timme kom han in och ville äta =)
Eftermiddagen och kvällen gick upp och ner...
Efter en stor besvikelse av att inte Eric Saade vann melodifestivalen somnade han på soffan...
Han är ganska så uppspelt för imorgon kommer min älskling med sina barn hit och hälsar på, de tycker han ska bli jätte skoj...
Sen på Måndag ska han få prova på Judo =)
Det ska bli riktigt kul.
Nu ska jag nog lägga mig på soffan och göra absolut NADA ( = Inget )
Puss & Kärlek
Vårkänslor...
Måndag: Sov tills min älskling kom hem från jobbet och väckte mig runt 14 för han blev lite smått orolig när jag inte svarade.
Sen åkte han och jobbade igen och jag la mig ner på soffan för jag va fortfarande trött...och så klart somnade jag efter nån timme...
Blev väckt runt 19 då min kärlek gjort middag =)
Mhmmm tänker ni... då kommer hon inte kunna sova i natt...men tjiiii fick ni.
Jag somnade med min älskling strax efter 22...
Tisdag: Sov tills min älskling kom hem och väckte mig vid 14:30... men nu skulle jag inte lägga mig...nä...
Jag höll mig vaken och bakade en kladdkaka och lagade middag faktiskt medans J fixade med avloppet.
Resten av kvällen softade vi i soffan och avslutade med en film; Bröllopsfotografen.
Jag fick tvinga mig själv att va vaken för att se slutet, men sen tvärdog jag, strax efter 23...
Nu kom de allra roligaste.
Alltid när jag haft några såna dagar då jag bara sover, sover & sover så kommer ju så klart det motsatta.
Japp, så i morse, idag Onsdag, vaknade jag 04:45...
Försökte somna om men de gick bara inte.
Så jag gick upp, och när J´s väckarklocka ringde satte jag på kaffe =)
Ja, det blev som lite tokigt i Måndags eftersom jag sov så himla länge.
Min älskade mamma va så snäll och åkte med Kevin till mig på Söndag eftersom käraste L skulle komma på Måndag morgon och va med honom under veckan.
Eftersom jag sov så framgick det inte till min älskade mor att L skulle bli sen, så det blev hallaballalajkon...
Men det är löst nu =))
Pratade med L igår.
Kevin stortrivs.
Dom har varit ute i det fina vårvädret och han äter =)
Han behövde en paus från mig lika mycket som jag behövde en paus från honom...
Helt underbart att det känns som vår idag =)
Har suttit ute på trappen med en kopp kaffe och känt hur solen värmde i ansiktet... Älsklingsfullt.
Hoppas de håller i sig nu, men blir så mycket piggare när solen skiner.
Helt galet egentligen... jag är ju van att vara bort från Kevin en helg, men så fort det överstiger det normala så känns det verkligen...
Men nu ska jag försöka att inte tänka på det, för han har det hur bra som helst med L =)
Så jag ska bara koppla av...men jag börjar redan bli stressad...det är Onsdag idag och på Fredag ska jag hem igen...
Ska bli både skönt och inte på samma gång...
Jobbigt när man slåss med sig själv... det är ju ändå jag som vinner, frågan är bara vilken del av mig...
Puss & Kärlek till alla underbara <3
Operation återhämtning (!)(!)(!)
Japp =)
Är just nu hemma hos min kärlek coh ska vara här heeeela veckan...
Har haft en tid fylld av ångest varje dag, sömnlösa nätter och kryp i hela kroppen.
Så jag har fått hjälp med lilleman hela veckan så jag bara kan koppla av och ladda batterierna.
Kevin har varit i sitt esse och eftersom den gamla sov medicinen inte fungerat så har jag heller inte kunna slappna av och sova.
Nu har vi ju då fått nya medicinen och kommit igång med den.
Dev verkar fungera, men vi ska höja dosen nu till veckan.
Kevin har den senaste tiden varit ganska hotfull mot mig.
Han säger saker som att han ska slå sönder mig, att han ska göra illa mig...
Det är lite lätt obehagligt när han först tittar på mig med sin speciella svart, tomma blick och sedan några minuter senare hoppar på en bakifrån och försöker antingen slå mig eller bita mig eller kastar ngt på mig...
Sportlovet har annars varit rätt så bra.
Vi bestämde oss för att åka till badhuset med L, E, S, J och K.
Trodde det skulle bli katastrof, men det gick faktiskt mycket bättre än väntat.
När vi kom dit så informerade jag i kassan att jag skulle ta med Kevin in till damernas omklädningsrum pga hans diagnoser.
Då frågade hon glatt om vi visste att dom hade ett handikapps anpassat omklädningsrum..
Nä, de visste jag ju inte.
Hon visade vart de fanns och det va helt suveränt.
Ett eget omklädningsrum med skåp och dusch och toalett som va låst utifrån där vi fick vara alldeles ensamma.
Och en egen dörr ut till simhallen =)
Kevin tyckte det va jätte spännande med ett eget rum.
Han har blivit mycket duktig på att simma och tycker om det.
Förmodligen gillar han de så mycket för att han kan röra sig mer fritt eftersom han annars är ganska klumpig i både grov och fin motoriken.
Blev lite, lite tjaffs när vi skulle åka, men så är det ju alltid när vi ska bryta från ngt roligt.
Vi åkte upp till S, L, E & M en sväng innan vi åkte hem.
Behöver jag nämna att han somnade som en stock ;-)
Så i Fredags packade jag hans och min väska.
Körde honom hem till mommo och själv åkte jag ut till Gottröra för att ladda batterierna.
Har haft en lugn och skön helg och ser fram emot kommande vecka...
Puss & Kram alla...
Är just nu hemma hos min kärlek coh ska vara här heeeela veckan...
Har haft en tid fylld av ångest varje dag, sömnlösa nätter och kryp i hela kroppen.
Så jag har fått hjälp med lilleman hela veckan så jag bara kan koppla av och ladda batterierna.
Kevin har varit i sitt esse och eftersom den gamla sov medicinen inte fungerat så har jag heller inte kunna slappna av och sova.
Nu har vi ju då fått nya medicinen och kommit igång med den.
Dev verkar fungera, men vi ska höja dosen nu till veckan.
Kevin har den senaste tiden varit ganska hotfull mot mig.
Han säger saker som att han ska slå sönder mig, att han ska göra illa mig...
Det är lite lätt obehagligt när han först tittar på mig med sin speciella svart, tomma blick och sedan några minuter senare hoppar på en bakifrån och försöker antingen slå mig eller bita mig eller kastar ngt på mig...
Sportlovet har annars varit rätt så bra.
Vi bestämde oss för att åka till badhuset med L, E, S, J och K.
Trodde det skulle bli katastrof, men det gick faktiskt mycket bättre än väntat.
När vi kom dit så informerade jag i kassan att jag skulle ta med Kevin in till damernas omklädningsrum pga hans diagnoser.
Då frågade hon glatt om vi visste att dom hade ett handikapps anpassat omklädningsrum..
Nä, de visste jag ju inte.
Hon visade vart de fanns och det va helt suveränt.
Ett eget omklädningsrum med skåp och dusch och toalett som va låst utifrån där vi fick vara alldeles ensamma.
Och en egen dörr ut till simhallen =)
Kevin tyckte det va jätte spännande med ett eget rum.
Han har blivit mycket duktig på att simma och tycker om det.
Förmodligen gillar han de så mycket för att han kan röra sig mer fritt eftersom han annars är ganska klumpig i både grov och fin motoriken.
Blev lite, lite tjaffs när vi skulle åka, men så är det ju alltid när vi ska bryta från ngt roligt.
Vi åkte upp till S, L, E & M en sväng innan vi åkte hem.
Behöver jag nämna att han somnade som en stock ;-)
Så i Fredags packade jag hans och min väska.
Körde honom hem till mommo och själv åkte jag ut till Gottröra för att ladda batterierna.
Har haft en lugn och skön helg och ser fram emot kommande vecka...
Puss & Kram alla...
Helt tom!!!
Ja...
Har varit...eller är helt tom...
Flera gånger under förra veckan har jag öppnat bloggen för att skriva, men det har inte kommit fram ett endaste litet ord...
Har iofs inte haft speciellt mycket energi till nånting överhuvudtaget...
Hela förra veckan susade bara förbi med tjaffs och bråk...
Bild från Kevins Kalas 18 Feb- 2010
En positiv sak iaf...
I Fredags va jag på apoteket och då hade äntligen Kevins nya medicin kommit =)
Så hela helgen har han sovit, och så klart varit lite halvseg in på dagen.
Men så var det med den förra sovmedicinen oxå.
Det tar som ett tag innan kroppen vänjer sig.
Ångest, ångest, ångest...
Är så less på att ha ångest... men jag har blivit ganska duktig på att hantera den =)
Det är ju positivt...
Sover så himla mycket ibland och vissa dagar behöver jag inte sova mer än ett par- tre timmar...
Skulle ju va mycket skönare om man hade ett jämt flöde, men de kanske blir bättre nu när Kevin ( peppar, peppar ta i trä ) får börja sova ordentligt igen...
Åååå en annan bra grej... Nu börjar Kevins nya assistent =)
Bara det är en stor tung sten som lossnar.
Ska försöka åka och simma med Kevin imorgon...
Hoppas att min energi räcker till bara...
Ja, mer än så blir de inte från Zessan idag.
Puss på er
Har varit...eller är helt tom...
Flera gånger under förra veckan har jag öppnat bloggen för att skriva, men det har inte kommit fram ett endaste litet ord...
Har iofs inte haft speciellt mycket energi till nånting överhuvudtaget...
Hela förra veckan susade bara förbi med tjaffs och bråk...
Bild från Kevins Kalas 18 Feb- 2010
En positiv sak iaf...
I Fredags va jag på apoteket och då hade äntligen Kevins nya medicin kommit =)
Så hela helgen har han sovit, och så klart varit lite halvseg in på dagen.
Men så var det med den förra sovmedicinen oxå.
Det tar som ett tag innan kroppen vänjer sig.
Ångest, ångest, ångest...
Är så less på att ha ångest... men jag har blivit ganska duktig på att hantera den =)
Det är ju positivt...
Sover så himla mycket ibland och vissa dagar behöver jag inte sova mer än ett par- tre timmar...
Skulle ju va mycket skönare om man hade ett jämt flöde, men de kanske blir bättre nu när Kevin ( peppar, peppar ta i trä ) får börja sova ordentligt igen...
Åååå en annan bra grej... Nu börjar Kevins nya assistent =)
Bara det är en stor tung sten som lossnar.
Ska försöka åka och simma med Kevin imorgon...
Hoppas att min energi räcker till bara...
Ja, mer än så blir de inte från Zessan idag.
Puss på er
Utmärkelse till lilla mig =))
Jag har fått en fin utmärkelse av söta rara Nicole.
Jag är en kreativ bloggare och hennes motivation är:
-En underbar tjej som är den starkaste människan jag vet och hon är kreativ i sin uppfostran på sin autistiska son.
Utmärkelsen går ut på följande:
1. Kopiera utmärkelsen till din blogg
2. Länka till den person som givit dig utmärkelsen
3. Berätta sju intressanta fakta om dig själv - det är här man måste börja tänka till...
4. Ge bort utmärkelsen till sju stycken, och tala om det för dem.
Mina sju fakta...
När jag gick i lekis va min största Idol Olof Palme och mitt drömjobb va att bli tv- hallåa i SVT.
Jag blev alldeles förtvivlad när Palme blev mördad, det va knappt att min mamma vågade berätta de för mig.
Ena veckan är jag på gränsen till pedantisk, då ska alla kläder ligga i färgordning i garderoben, kryddburkarna ska stå med exakt samma avstånd etc. Veckan efter hittar man ingenting i min garderob för att allt bara ligger huller om buller och då blir jag skitförbannad och får börja om.
Vill gärna att saker och ting ska hända på en gång när jag väl bestämt mig, gärna igår...
Jag är utbildad ekonomi assistent, pilates- core & spinning instruktör, Massör, kostrådgivare och nästan färdig med USK:a utbildningen...
När jag va 12 år bestämde jag mig för att flytta med min pappa till Portugal och gick i skolan där.
Lärde mig prata och skriva flytande portugisiska, men hade så stor hemlängtan efter drygt ett år och flyttade hem till Sverige igen.
Är alldeles för snäll och lär mig ALDRIG, har väldans svårt för att säga nej...
Jag älskar att köra bil. När jag hade fått mitt körkort och köpt en bil bodde jag praktiskt taget i bilen. Spelade och spelar ingen roll om jag inte hade ngn speciell destination utan jag bara åkte och kan fortfarande bara åka omkring bara för att rensa tankarna.
Dom jag har valt att nominera är:
Marika´s blogg- Kreativ i allt hon gör, skriver, tänker...
Tisa-Highrollers- Underbara tankar & reflektioner...
Asiankitten- om det ljusa i livet, matlagning, bakning, träning, pyssel, nyttigheter och onyttigheter.
Emma.P´s- En ung kreativ mamma i vardagen.
Lillstrumpa- Alltid fina kreationer till såväl vinterdekorationer som sommarfint på balkongen.
Den 18:e Februari...
Den 18:e Februari 1996, kl 06:50 vaknade jag av att jag blev DYNGSUR...
Vattnet gick... jag och Kevins pappa hade somnat på soffan hos min mamma där jag fortfarande bodde.
Försökte väcka honom, men han bad mig vänta, han behövde sova mer...
Ringde syrran som skulle va med och fota, men hon tyckte det va alldeles för tidigt, jag kunde vänta en stund...
Försökte febrilt få tag på mamma som för en gångs skull tog sig hemifrån, men hennes karl bad mig sluta tjata och vill ha ett telefon nummer...
Jag skrek att jag skulle föda, jaja, men nu måste jag...bla bla...
Kul att alla brydde sig.
Jag fick iaf efter många om och men alla att förstå att de va på G
Dom på förlossningen frågade om jag hade värkar...
Nääää sa jag, de bara rinner massa vatten, men annars e de bra...
Ja men lilla gumman, du kommer inte föda förens tidigast imorgon bitti...
Ok...la på luren och meddelade alla...
Hade en sjukt konstig känsla i heeeela kroppen och fick panik nästan och ville bara in till BB...
Vi kom in c:a 08:15...
Dom tyckte jag va en nojjig förstföderska, men hade jag inte kommit in då så hade han kommit hemma hos mamma, de va som bara till å börja krysta...
08:51 är han född =))
Shit...det är liksom 14 år sen.
Vart tog tiden vägen (?)(?)(?)
Läkarna har ju till och från funderat på om det är den otroligt snabba förlossningen som har orsakat de tillstånd han är i då de inte finns några andra synliga förklaringar...
Men...iaf...
Idag fyllde min "Lilla" älskling 14...
Hajja (!)(!)(!) Komme rju själv ihåg när man va fjortis och allt man gjorde...eller inte gjorde då...hahaha
Han somnade relativt tidigt igår kväll... men så klart så vaknade han då mitt i natten istället...SUCK!!!
Mundiarré har just fått en ny innebörd.
Han babblade å babblade å jag fick inte en syl i vädret.
jag hörde knappt vad han sa då han dels har fått lite försämrat tal, och sedan dyng trött på de...hmmm
Fick honom iaf att somna tillslut efter att jag förklarat när det blir ljust och att han då får sina presenter.
Vaknade med ett ryck när Kevin ropade: MAMMA, E DE LJUST UTE NU?
Och han låg i samma säng som jag hahhaa
Han såg inte ut eftersom persiennerna va nere.
jag öppnade ögonen och konstaterade att, ja, de va ljust ute.
Kändes som att jag bara precis slutit ögonen och öppnat dom direkt...
Vi gick upp och jag kollade klockan...
07:15... Yippie Tog en kopp kaffe och satte mig på min soffa som jag har framför kaminen.
Kevin hade ett önskemål om att jag skulle gömma paketen så de hade jag gjort.
Så jag sa till han att innan han fick börja öppna skulle alla 6 paketen vara funna.
Han sprang omkring och tillslut så hade han hittat alla.
När han öppnade de första och största paket sken han upp som en sol =D
Ett XBOX 360 som han önskat sig i typ 2 års tid...
Lyckan va ju total när han dessutom fick några spel till.
Hela dagen va han SPEEEEEEDAD I 180...
Det gick knappt att prata med honom.
Man fick som ingen riktig kontakt :-P
Men i det stora hela så tycker jag han va super duktig som grejade dagen så bra ändå.
Mommo va här, moster Tisa, L & E, G, M, Kusin S med karl och son, och sist, inte minst men mest underbar av alla gäster min kärlek <3
Kevin fick massor med fina paket och va super glad och nöjd med allt.
På slutet av kvällen blev det dock för mycket.
Men dagen har varit otroligt lång med massor med skoj och mycket energi krävande så han ska ha en massa kred för att han pallade så pass länge utan att balla ur ändå.
Nån liten dispyt med L´s son, men de gick att lösa ganska snabbt så...
Lite krig, lite sura miner, lite missförstånd och skrik å gap och sedan tvärslockna av ren utmattning...
Imorgon är det iaf Fredag tack och lov.
Har inte sovit ordentligt på hela veckan...
Men så på Lördag så är det ju kalas... vilket jag verkligen, verkligen inte har lust med, men som jag absolut gör för min älskade Kevin...såklart...
Dock så är det bara mellan 15- 17, sen får alla pysa, annars kommer inte Kevin att palla =)
Det är första året som han inte har varit inne i dimman under hösten...
Så det blir hans första kalas som han verkligen ser fram emot och kanske kommer få ut lite från iaf.
Visserligen så bryar han sig bara om ifall han får paket eller inte...hahaha
Resten skiter han i...
Som spec. pedagogen och psykologen på autism centret säger: Personer med autism är de största egoisterna ;-)
Och när man väl börjar komma in i deras "värld" och börjar förstå hur det fungerar så kan man inte annat än att hålla med, för det är verkligen så...
Nu börjar mina ögon gå i kors och jag börjar känna mig som att jag har bommul i skallen...
Sova kanske... de enda problemet nu är att jag inte kan slappna av ordentligt eftersom jag vet att Kevin återigen vaknar i tid och otid och är klarvaken.
Om jag då sover så kan de hända grejer.
Han brukar bl a bada mitt i natten...börja laga mat, och de e ju inte så bra eftersom han aldrig kommer ihåg att stänga av spisen... han kan få för sig att han ska gå ut mitt i natten och lufta sig lite...bara de att då går han som han är och det är ju liksom liiite kallt ute eftersom det fortfarande är vinter som han heller inte riktigt får grepp om...
Ibland har jag vaknat av att han bara står och stirrar på mig... de är riktigt obehagligt vill jag lova, för när man frågar vad han gör svarar han bara, inget...tittar på dig bara.
Han rör inte en min utan står bara kvar... alldels blickstilla.
I början trodde jag han hade EP anfall och inte visste var han va, men det märks så tydligt när han har den typen av anfall, för då är han helt borta och det är han inte vid dessa tillfällen... SCARY....
Men iaf.... åter till min säng...
Hoppas innerligt att jag kan somna och att alla får en underbar helg.
Nu blev de så där mycket skrivet igen...
Puss & Kärlek
P.S
Zandra + Jörgen = SANT
Onsdag 17 Februari Kl: 06:06...
Japp...
Älsklingen åkte för typ 1 timme sen och jag somnade in =)
Sååå skönt att veta att man fick sova ytterligare ett par tre timmar... trodde jag.
Men precis när man somna in som bäst så får Kevin ett MEGA EP anfall =(
Det tog 15 min innan han va tillbaks helt...
Nu sover han dock och jag hoppas att han slipper fler anfall denna morgon.
Måndagen flöt på väldigt bra =)
Vi va mest bara hemma och rensade lite i Kevins grejer.
Kollade på Sunes sommar c.a 4 ggr och Sunes Jul lika många... så nu är man måttligt less på den.
Kevin sov större delen av eftermiddagen och fick några anfall när han låg och sov, var förmodligen därför han va så trött för att det va på G.
Kl: 07:30 på Tisdagen kommer Kevin och väcker mig...pigg som en lärka trots att han inte somnade förens runt 02...
" Mamma, dax att gå uuuuuupp... "
Så det va bara till att kliva upp.
Vi satte oss i soffan som vi alltid gör på morgonen för att vakna till.
Gissa vad som sattes på (?)(!)(?)
Jaaaa... Sunes sommar...
Hade igår kväll pratat med min älskade kusin som äntligen flyttat tillbaks till Stockholm =))
Och vi bestämde mer eller mindre att jag och Kevin skulle komma dit och hälsa på.
Så jag pratade med Kevin och frågade om han ville det.
Först kom han inte ihåg vem det va men tyckte det va ok att åka dit eftersom hon skulle köpa en semla till honom med BARA grädde.
Som vanligt så tar det ganska lång tid att få i ordning lilleman på förmiddagen.
Det är morgon rutiner som sitter långt in i ryggmärgen på honom som ska utföras på sina speciella sätt.
Ibland kan han släppa dom, men det är ju om det är han som bestämt att det inte ska va så...
Så när han äntligen fått på sig kläderna och plockat ihop de han skulle ha med sig så skulle vi göra ett dags schema tillsammans om hur dagen skulle se ut.
Då kom jag på att jag skulle till kortis ( Korttidsboendet ) och hälsa på idag och prata med dom, och det va meningen att jag skulle komma själv, men Y va sjuk så jag ringde LSS handläggaren och kollade om det var ok att han följde med.
Det va inga problem.
Så dags schemat skulle göras, Kevin hämtade papper och penna och vi gjorde allt tillsammans och gick igenom alla moment.
Så här såg de ut:
Kevin ville rita vårat hus =)
Och det va mycket viktigt att jag ritade en liten bebis i L´s mage så man visste att den fanns där.
När vi sitter i bilen så håller han i sin "Karta" och håller fingret på vart vi är.
Och om han klarar att sitta varje bilsträcka så får han poäng.
Då kommer vi överens om ett visst antal poäng när vi sätter oss i bilen, och efter tips från autismcentret så har jag "delat upp" sträckan i så många poäng vi kommit överens om.
Kortare sträckor är 5 poäng.
Så för varje "klick" närmar vi oss.
Det va supermysigt att träffa L, har inte sett henne på jätte länge och nu stod hon där i sin och K´s nya lägenhet med en höggravid mage i vädret.
Kevin tyckte de va jätte spännande och när han såg L kände han igen henne och hon fick tom en kram.
Storasyster K va oxå där och de va lika mysigt att träffa henne ;-)
Kevin tittar ju mycket på film.
Mhmmm tänker många, men han ser många filmer där man lär sig saker.
Bl a så sa han till L:
Jag vet hur en bebis kommer in i mammans mage...
Jag såg på både L´s & K´s ansiktsuttryck att.. oj, oj, vad ska vi få höra nu.
Själv bara skrattade jag eftersom jag redan visste.
Jaha sa dom hur går de till då?
Jo, första tar pappan och placerar ett frö i mammans mage.
Sen börjar de växa. Sen är det magen som bestämmer om det blir en kille eller en tjej. och sen plockar man ut den från mammans mage.
Jag såg hur lättade dom blev när han inte började prata om HUR man sätter dit fröt.. hahahaha
Det har jag lärt mig på Anki & Pytte, där fick man se när de kom en bebis.
Nästa destination va kortis.
Vi kom dit, Kevin fick titta på en film och jag satte mig ner med 4 personer.
2 LSS handläggare och 2 personer tillhörande kortis.
Jag fick berätta om Kevin och hans diagnoser och lite allmänt kring honom.
Sedan frågade dom om dom fick inhämta information från andra håll.
Självklart, ju mer info de kan få om lilleman desto bättre.
Jag förstår inte föräldrar som nekar detta.
Det hjälper ju bara barnet... men men.
När vi kom hem var det storstädning på G.
Kevins kompis A plockade vi upp på vägen för hon hade glömt sina hem nycklar och stod ute och frös.
De gjorde ju inte Kevin ledsen, för då fick han lite sällskap och jag kunde städa ordentligt.
Senare på kvällen kom min kärlek.
Jag lagade mat och J och Kevin satt och mös i soffan.
Sedan började kriget lite lätt.
Vi skulle sätta oss och äta. Fiskpinnar va beställt från Kevin, men tydligen hade jag satt remoladsåsen fel så han dundrade in i rummet och smällde igen dörren.
Efter mycket bråk, tjaffs, kastande av prylar, lite slag, smällande i dörrar och total ignorans så ville Kevin äta.
Det känns ju i hela hjärtat och själen när han gråtandes ropar:
"Men mamma, du måste låta mig äta, jag är så hungrig"
Ja... Så klart han skulle få maten sin, men inte förens han lugnat ner sig.
men nu var ju hans mål att få min totala uppmärksamhet.
Tidigare när vi bråkat runt middagstid har ju det funkat eftersom jag då inte visste att det bara var ett sätt han lärt sig få min uppmärksamhet på.
Efter en stund lugnade han ner sig, bromssträckan är fortfarande mycket lång, men den kommer bli kortare och kortare.
Vi satte oss vi matbordet, lite såm grymt ifrån Kevin, men efter ett tag så satt vi alla tre och skrattade igen.
Sen var det dax för medicin och sängen.
Kevin samlade massor med poäng och var på väg ett par gånger att sätta igång, men då påminde jag honom...
Och eftersom det var så färskt så kom han ju ihåg och ville inte bli ignorerad.
Såååå, nu är jag här med mitt morgonkaffe och hoppas att denna dag blir strålande.
Kevin fyller ju fjortis imorgon så vi har lite att förbereda.
Kalaset är dock på Lördag.
Puss & Kram alla underbara och glöm inte att lätta på hjärtat eller fråga eller ge tips =)
Alla tips och råd är välkomna.
Älsklingen åkte för typ 1 timme sen och jag somnade in =)
Sååå skönt att veta att man fick sova ytterligare ett par tre timmar... trodde jag.
Men precis när man somna in som bäst så får Kevin ett MEGA EP anfall =(
Det tog 15 min innan han va tillbaks helt...
Nu sover han dock och jag hoppas att han slipper fler anfall denna morgon.
Måndagen flöt på väldigt bra =)
Vi va mest bara hemma och rensade lite i Kevins grejer.
Kollade på Sunes sommar c.a 4 ggr och Sunes Jul lika många... så nu är man måttligt less på den.
Kevin sov större delen av eftermiddagen och fick några anfall när han låg och sov, var förmodligen därför han va så trött för att det va på G.
Kl: 07:30 på Tisdagen kommer Kevin och väcker mig...pigg som en lärka trots att han inte somnade förens runt 02...
" Mamma, dax att gå uuuuuupp... "
Så det va bara till att kliva upp.
Vi satte oss i soffan som vi alltid gör på morgonen för att vakna till.
Gissa vad som sattes på (?)(!)(?)
Jaaaa... Sunes sommar...
Hade igår kväll pratat med min älskade kusin som äntligen flyttat tillbaks till Stockholm =))
Och vi bestämde mer eller mindre att jag och Kevin skulle komma dit och hälsa på.
Så jag pratade med Kevin och frågade om han ville det.
Först kom han inte ihåg vem det va men tyckte det va ok att åka dit eftersom hon skulle köpa en semla till honom med BARA grädde.
Som vanligt så tar det ganska lång tid att få i ordning lilleman på förmiddagen.
Det är morgon rutiner som sitter långt in i ryggmärgen på honom som ska utföras på sina speciella sätt.
Ibland kan han släppa dom, men det är ju om det är han som bestämt att det inte ska va så...
Så när han äntligen fått på sig kläderna och plockat ihop de han skulle ha med sig så skulle vi göra ett dags schema tillsammans om hur dagen skulle se ut.
Då kom jag på att jag skulle till kortis ( Korttidsboendet ) och hälsa på idag och prata med dom, och det va meningen att jag skulle komma själv, men Y va sjuk så jag ringde LSS handläggaren och kollade om det var ok att han följde med.
Det va inga problem.
Så dags schemat skulle göras, Kevin hämtade papper och penna och vi gjorde allt tillsammans och gick igenom alla moment.
Så här såg de ut:
Kevin ville rita vårat hus =)
Och det va mycket viktigt att jag ritade en liten bebis i L´s mage så man visste att den fanns där.
När vi sitter i bilen så håller han i sin "Karta" och håller fingret på vart vi är.
Och om han klarar att sitta varje bilsträcka så får han poäng.
Då kommer vi överens om ett visst antal poäng när vi sätter oss i bilen, och efter tips från autismcentret så har jag "delat upp" sträckan i så många poäng vi kommit överens om.
Kortare sträckor är 5 poäng.
Så för varje "klick" närmar vi oss.
Det va supermysigt att träffa L, har inte sett henne på jätte länge och nu stod hon där i sin och K´s nya lägenhet med en höggravid mage i vädret.
Kevin tyckte de va jätte spännande och när han såg L kände han igen henne och hon fick tom en kram.
Storasyster K va oxå där och de va lika mysigt att träffa henne ;-)
Kevin tittar ju mycket på film.
Mhmmm tänker många, men han ser många filmer där man lär sig saker.
Bl a så sa han till L:
Jag vet hur en bebis kommer in i mammans mage...
Jag såg på både L´s & K´s ansiktsuttryck att.. oj, oj, vad ska vi få höra nu.
Själv bara skrattade jag eftersom jag redan visste.
Jaha sa dom hur går de till då?
Jo, första tar pappan och placerar ett frö i mammans mage.
Sen börjar de växa. Sen är det magen som bestämmer om det blir en kille eller en tjej. och sen plockar man ut den från mammans mage.
Jag såg hur lättade dom blev när han inte började prata om HUR man sätter dit fröt.. hahahaha
Det har jag lärt mig på Anki & Pytte, där fick man se när de kom en bebis.
Nästa destination va kortis.
Vi kom dit, Kevin fick titta på en film och jag satte mig ner med 4 personer.
2 LSS handläggare och 2 personer tillhörande kortis.
Jag fick berätta om Kevin och hans diagnoser och lite allmänt kring honom.
Sedan frågade dom om dom fick inhämta information från andra håll.
Självklart, ju mer info de kan få om lilleman desto bättre.
Jag förstår inte föräldrar som nekar detta.
Det hjälper ju bara barnet... men men.
När vi kom hem var det storstädning på G.
Kevins kompis A plockade vi upp på vägen för hon hade glömt sina hem nycklar och stod ute och frös.
De gjorde ju inte Kevin ledsen, för då fick han lite sällskap och jag kunde städa ordentligt.
Senare på kvällen kom min kärlek.
Jag lagade mat och J och Kevin satt och mös i soffan.
Sedan började kriget lite lätt.
Vi skulle sätta oss och äta. Fiskpinnar va beställt från Kevin, men tydligen hade jag satt remoladsåsen fel så han dundrade in i rummet och smällde igen dörren.
Efter mycket bråk, tjaffs, kastande av prylar, lite slag, smällande i dörrar och total ignorans så ville Kevin äta.
Det känns ju i hela hjärtat och själen när han gråtandes ropar:
"Men mamma, du måste låta mig äta, jag är så hungrig"
Ja... Så klart han skulle få maten sin, men inte förens han lugnat ner sig.
men nu var ju hans mål att få min totala uppmärksamhet.
Tidigare när vi bråkat runt middagstid har ju det funkat eftersom jag då inte visste att det bara var ett sätt han lärt sig få min uppmärksamhet på.
Efter en stund lugnade han ner sig, bromssträckan är fortfarande mycket lång, men den kommer bli kortare och kortare.
Vi satte oss vi matbordet, lite såm grymt ifrån Kevin, men efter ett tag så satt vi alla tre och skrattade igen.
Sen var det dax för medicin och sängen.
Kevin samlade massor med poäng och var på väg ett par gånger att sätta igång, men då påminde jag honom...
Och eftersom det var så färskt så kom han ju ihåg och ville inte bli ignorerad.
Såååå, nu är jag här med mitt morgonkaffe och hoppas att denna dag blir strålande.
Kevin fyller ju fjortis imorgon så vi har lite att förbereda.
Kalaset är dock på Lördag.
Puss & Kram alla underbara och glöm inte att lätta på hjärtat eller fråga eller ge tips =)
Alla tips och råd är välkomna.
Vill ha vår nu...
Börjar helt seriöst tröttna på kylan och vintern och all snö...
Kevin har dragit ner alla persienner för att han inte vill se snön...hehehe, oxå ett sätt.
Jag utanför vårat hus =)
I fredags var de autismcentret igen =)
Alltid när jag varit där får jag som en ny kick, man blir så ivrig att testa de tips och råd man får eftersom jag vet att de till 99.99% kommer att fungera.
Den här gången pratade vi återigen mycket om hans agressioner och hur man skulle kunna hantera bilsituationen.
Berättade att vi nu kommit igång med poängsystem som fungerar klockrent med Kevin.
Jag fick ju tummen ur **** och åkte en dag efter skolan med Kevin och köpte en sån " klickare " som räknar...
Så för varje bra sak Kevin gör får han ett klick = 1 poäng.
Ibland kan han få flera poäng och bonus poäng.
Han tyckte det va super bra och nu i "steg 1" så ska Kevin bara få så mycket poäng som möjligt för allt bra han gör :-)
Han tycker det är jätte kul med poängen och det är de som är meningen.
Sedan kommer vi att gå vidare med andra steg, men det går jag in på när det är dax för det.
Så, även i bilsituationen är det förberedelse, bildschema och poäng som gäller.
Förberedelse är verkligen A & O i Kevins värld.
Man märker direkt när man inte förberett honom ordentligt, eller om det blir hastiga ändringar, så att förbereda honom på en plan B är oxå nödvändigt.
Schemat som kommer följa med i bilen kommer se ut på följande vis:
1- Bilen
2- Vad vi ska göra/ åka
3- bilen
4- Hem
Tex om det nu är så våran rutt kommer se ut.
Idag när vi skulle åka från mamma min tänkte jag att jag skulle testa det.
Hade ju inte några bilder så vi fick ta de som fanns.
jag bad kevin hämta ett tomt papper och en penna och bad honom sätta sig bredvid mig.
Sedan pratade vi om vad vi skulle göra.
Jag ritade bilen som så klart va nummer 1.
Sedan skulle vi hämta ut pengar, så en bankomat med sedlar. nr 2.
Nr 3 blev bilen igen eftersom vi va tvungna att åka igen till nästa destination som va Game Stop, spelbutiken- nr4.
Och sedan nr 5- Bilen igen och sist men inte minst vårat hus- nr 6.
Och då va Kevin noga med att vårat hus nummer skulle stå på min lilla teckning.
Han tog sin lilla "Karta" som han kallade den och stoppade i fickan.
Vi klädde på oss och hopade in i bilen.
Nu sa han, är vi här och pekade.
Hela rutten följdes till punkt och prickaoch Kevin talade om precis vart vi skulle och va mycket nöjd.
Han fick sina poäng och förutom några små tjatigheter så måste jag säga att detta nog va en av de mer enkla bilresor vi gjort utan att ha hjälp i bilen.
Min helg har varit lugn.
Har bara vilat och tagit de lugnt hemma hos min älskling.
På Fredag när jag kom dit möttes vi upp vid affären, sedan blev det en Mc Donalds, men jag va inge hungrig så jag tog bara en Java.
Slapp kväll blev de heeeela kvällen.
På Lördagen vaknade jag tidigt, men va inte upp så länge innan jag va tvungen att lägga mig och vila och somnade.
jag sov typ heeeeela dagen.
Vaknade fram på eftermiddagen vid 16 tror jag...
Så Lördagen blev oxå mycket lugn med massa godis :-P
Söndag - Alla hjärtans dag <3
Jag hade köpt gelé hjärtan till barnen, och eftersom jag nästan e pank inför Kevins kalas så fick min kärlek oxå bara fyllda chokladhjärtan och ett kort med en kärleksförklaring =(( men, men...
Ååå jag fick oxå massa kärlek, så man e väl lite omtyckt ändå ;-)
På kvällen gick jag och älsklingen ut och käkade, de va suuuper mysigt.
Och när vi kom hem så drack vi lite vin med jordgubbar :-P
Yummie...
Jag som är så lättpåverkad blev ju lite småfull eftersom jag tog en mellanöl till maten oxå... hahahaha
Har ju lovat Kevin några ggr att jag ska komma till mommo innan han vaknar på Måndagen...
Jo tjena, så bra har det gått med det.
Men idag, 3:e gången gillt så kom jag dit innan han vaknat.
Jag gick upp när min älskling gick upp, dvs mitt i natten...hehehe
Bäljade i mig 3 koppar kaffe och åkte...
Så jag hann vara hos mamma i ungefär 30 minuter innan en hel nöjd Kevin vaknade.
Nu är vi hemma och vi får väl se va dagen har att erbjuda.
Puss & kram alla underbara.
Kevin har dragit ner alla persienner för att han inte vill se snön...hehehe, oxå ett sätt.
Jag utanför vårat hus =)
I fredags var de autismcentret igen =)
Alltid när jag varit där får jag som en ny kick, man blir så ivrig att testa de tips och råd man får eftersom jag vet att de till 99.99% kommer att fungera.
Den här gången pratade vi återigen mycket om hans agressioner och hur man skulle kunna hantera bilsituationen.
Berättade att vi nu kommit igång med poängsystem som fungerar klockrent med Kevin.
Jag fick ju tummen ur **** och åkte en dag efter skolan med Kevin och köpte en sån " klickare " som räknar...
Så för varje bra sak Kevin gör får han ett klick = 1 poäng.
Ibland kan han få flera poäng och bonus poäng.
Han tyckte det va super bra och nu i "steg 1" så ska Kevin bara få så mycket poäng som möjligt för allt bra han gör :-)
Han tycker det är jätte kul med poängen och det är de som är meningen.
Sedan kommer vi att gå vidare med andra steg, men det går jag in på när det är dax för det.
Så, även i bilsituationen är det förberedelse, bildschema och poäng som gäller.
Förberedelse är verkligen A & O i Kevins värld.
Man märker direkt när man inte förberett honom ordentligt, eller om det blir hastiga ändringar, så att förbereda honom på en plan B är oxå nödvändigt.
Schemat som kommer följa med i bilen kommer se ut på följande vis:
1- Bilen
2- Vad vi ska göra/ åka
3- bilen
4- Hem
Tex om det nu är så våran rutt kommer se ut.
Idag när vi skulle åka från mamma min tänkte jag att jag skulle testa det.
Hade ju inte några bilder så vi fick ta de som fanns.
jag bad kevin hämta ett tomt papper och en penna och bad honom sätta sig bredvid mig.
Sedan pratade vi om vad vi skulle göra.
Jag ritade bilen som så klart va nummer 1.
Sedan skulle vi hämta ut pengar, så en bankomat med sedlar. nr 2.
Nr 3 blev bilen igen eftersom vi va tvungna att åka igen till nästa destination som va Game Stop, spelbutiken- nr4.
Och sedan nr 5- Bilen igen och sist men inte minst vårat hus- nr 6.
Och då va Kevin noga med att vårat hus nummer skulle stå på min lilla teckning.
Han tog sin lilla "Karta" som han kallade den och stoppade i fickan.
Vi klädde på oss och hopade in i bilen.
Nu sa han, är vi här och pekade.
Hela rutten följdes till punkt och prickaoch Kevin talade om precis vart vi skulle och va mycket nöjd.
Han fick sina poäng och förutom några små tjatigheter så måste jag säga att detta nog va en av de mer enkla bilresor vi gjort utan att ha hjälp i bilen.
Min helg har varit lugn.
Har bara vilat och tagit de lugnt hemma hos min älskling.
På Fredag när jag kom dit möttes vi upp vid affären, sedan blev det en Mc Donalds, men jag va inge hungrig så jag tog bara en Java.
Slapp kväll blev de heeeela kvällen.
På Lördagen vaknade jag tidigt, men va inte upp så länge innan jag va tvungen att lägga mig och vila och somnade.
jag sov typ heeeeela dagen.
Vaknade fram på eftermiddagen vid 16 tror jag...
Så Lördagen blev oxå mycket lugn med massa godis :-P
Söndag - Alla hjärtans dag <3
Jag hade köpt gelé hjärtan till barnen, och eftersom jag nästan e pank inför Kevins kalas så fick min kärlek oxå bara fyllda chokladhjärtan och ett kort med en kärleksförklaring =(( men, men...
Ååå jag fick oxå massa kärlek, så man e väl lite omtyckt ändå ;-)
På kvällen gick jag och älsklingen ut och käkade, de va suuuper mysigt.
Och när vi kom hem så drack vi lite vin med jordgubbar :-P
Yummie...
Jag som är så lättpåverkad blev ju lite småfull eftersom jag tog en mellanöl till maten oxå... hahahaha
Har ju lovat Kevin några ggr att jag ska komma till mommo innan han vaknar på Måndagen...
Jo tjena, så bra har det gått med det.
Men idag, 3:e gången gillt så kom jag dit innan han vaknat.
Jag gick upp när min älskling gick upp, dvs mitt i natten...hehehe
Bäljade i mig 3 koppar kaffe och åkte...
Så jag hann vara hos mamma i ungefär 30 minuter innan en hel nöjd Kevin vaknade.
Nu är vi hemma och vi får väl se va dagen har att erbjuda.
Puss & kram alla underbara.
Idag e de Torsdag...
Natten till igår Onsdag va ingen lek.
Dagen gick i vredens tecken för min älskade Kevin.
Han va vaken till strax efter 03...
Jag va så trött så jag trodde jag skulle svimma.
När han äntligen somnat och jag hade lagt mig och börjat somna in ordentligt så fick han ett EP anfall...
Och ett till efter de, sen fick jag sova lite, men inte somna in ordentligt utan bara slumra...
Så va de dax för nästa... så höll de på fram till morgonen.
Dom sista anfallen ville inte riktigt släppa så de va snudd på att vi fick åka in, men tillslut gav de med sig.
Jag va så uppe i varv och kunde så klart inte koppla av, det är jag alltid när Kevin haft så mycket anfall.
Sen när jag kände att jag skulle kunna sova, ja då vakna såklart Kevin...
Det va bara att bita ihop och va vaken.
Kaffe, kaffe och kaffe...
Jag va ett nervvrak hela dagen, Kevin va som tur va oxå seg eftersom han dels krampat mycket och sedan fått kramplösande som man blir seg i skallen av.
Det krävdes inte mycket för att jag skulle börja gråta.
Jag va så känslig, dels för att jag inte återhämtat mig från förra veckans ångest resa, dels för de kommande soc. mötet och naturligtvis för att jag knappt sovit...
Jag stod i duschen och grinade en halvtimme, dock bättre än att jag ska sitta och kräkas ;-)
Stackars min kärlek fick ta de mesta av mig på alla sätt, och han är bara sååå underbar.
Både jag och Kevin totaldeckade strax efter kl. 21
Torsdag...ja...
Soc. möte, och innan de möte i skolan...
Hela kvällen igår letade jag som en galning efter någon som kunde va med lilleman eftersom L va sjuk...
Mamma kunde ju ta honom, men henne ville jag ju ha med till Soc. mötet.
Det löste sig så att mammas kompis följde med hit och va här med honom.
Jag hade först möte i skolan med Kevins lärare och en special pedagog från autismcentret.
Det gick smidigt, dessvärre va jag tvungen att gå tidigt från de mötet pga soc mötet, men Y skulle fortsätta så ska hon och jag träffas igen och prata.
Stressa från mötet, plocka upp mamma som va hemma hos mig och iväg till Gustavsberg...
Per från autismcentret va redan där.
jag kollade mig omkring, men ingen snut fi**a...
Så kom det en tjej och en kille och frågade efter Zandra, jag reste på mig och presenterade mig.
Dom hälsade på dom andra och vi fick följa med in i ett rum.
Hmmm...undras var snuten va (?)(?)(?)
Vi satte oss ner och då sa dom att hon som gjort anmälan tyvärr inte va där...
Dom hade ringt, lämnat meddelanden och tom skickat brev till henne, men hon hade inte ens svarat.
Efter att dom läste upp anmälan förstod jag varför.
Jag satt och försökte hålla mig för skratt när dom läste upp anmälan.
Hon hade hittat på hälften...
En grej som va himla kul va att hon sa i anmälan att Kevin va så rädd så han knappt kunde prata...
Ja, sa jag, han har talsvårigheter, och Per bekräftade det hela med att han inte kan ha varit rädd pga de jag sa för han lyssnar ju som sagt på mitt tonläge och förstår egentligen inte orden...
Plus att Kevin har inlärda känslor...
Jo, så hade jag tydligen skrikit att han skulle få så mycket stryk när vi kom hem och då såg hon att han blev jätte jätte rädd... Mmm...som sagt, Kevin känner inte känslor som vi, han har lärt sig att visa olika uttryck i olika situationer....
Mmmmm... det är inte kul att erkänna när man gjort nå klumpigt, men jag erkänner att de va jätte tokigt att säga att " Du borde få en örfil " på allmän plats.. absolut, men att få de till att " Du ska få så mycket stryk..." krävs en himla bra förvrängning... och livlig fantasi för den delen.
Tom mamma och Per satt och småskrattade...
Det gick iaf mycket bra mötet, jag fick ge min version av det hela och fick förklara hur Kevin fungerar.
Per förklarade massor och min älskade mamma föklarade och berättade massor.
Det komme rinte bli ngn utredning eftersom jag har all hjälp man kan få och det finns en förklaring till det som hände.
I slutet så skrattade vi och sa att det är nog inte sista gången vi träffas på det här viset ;-)
Nu ska jag och Kevin åka till apoteket...
kanske får en anmälan till idag, vem vet...
Kanske rent utav ska börja samla på dom ;-)
Puss & Kram alla underbara...
Dagen gick i vredens tecken för min älskade Kevin.
Han va vaken till strax efter 03...
Jag va så trött så jag trodde jag skulle svimma.
När han äntligen somnat och jag hade lagt mig och börjat somna in ordentligt så fick han ett EP anfall...
Och ett till efter de, sen fick jag sova lite, men inte somna in ordentligt utan bara slumra...
Så va de dax för nästa... så höll de på fram till morgonen.
Dom sista anfallen ville inte riktigt släppa så de va snudd på att vi fick åka in, men tillslut gav de med sig.
Jag va så uppe i varv och kunde så klart inte koppla av, det är jag alltid när Kevin haft så mycket anfall.
Sen när jag kände att jag skulle kunna sova, ja då vakna såklart Kevin...
Det va bara att bita ihop och va vaken.
Kaffe, kaffe och kaffe...
Jag va ett nervvrak hela dagen, Kevin va som tur va oxå seg eftersom han dels krampat mycket och sedan fått kramplösande som man blir seg i skallen av.
Det krävdes inte mycket för att jag skulle börja gråta.
Jag va så känslig, dels för att jag inte återhämtat mig från förra veckans ångest resa, dels för de kommande soc. mötet och naturligtvis för att jag knappt sovit...
Jag stod i duschen och grinade en halvtimme, dock bättre än att jag ska sitta och kräkas ;-)
Stackars min kärlek fick ta de mesta av mig på alla sätt, och han är bara sååå underbar.
Både jag och Kevin totaldeckade strax efter kl. 21
Torsdag...ja...
Soc. möte, och innan de möte i skolan...
Hela kvällen igår letade jag som en galning efter någon som kunde va med lilleman eftersom L va sjuk...
Mamma kunde ju ta honom, men henne ville jag ju ha med till Soc. mötet.
Det löste sig så att mammas kompis följde med hit och va här med honom.
Jag hade först möte i skolan med Kevins lärare och en special pedagog från autismcentret.
Det gick smidigt, dessvärre va jag tvungen att gå tidigt från de mötet pga soc mötet, men Y skulle fortsätta så ska hon och jag träffas igen och prata.
Stressa från mötet, plocka upp mamma som va hemma hos mig och iväg till Gustavsberg...
Per från autismcentret va redan där.
jag kollade mig omkring, men ingen snut fi**a...
Så kom det en tjej och en kille och frågade efter Zandra, jag reste på mig och presenterade mig.
Dom hälsade på dom andra och vi fick följa med in i ett rum.
Hmmm...undras var snuten va (?)(?)(?)
Vi satte oss ner och då sa dom att hon som gjort anmälan tyvärr inte va där...
Dom hade ringt, lämnat meddelanden och tom skickat brev till henne, men hon hade inte ens svarat.
Efter att dom läste upp anmälan förstod jag varför.
Jag satt och försökte hålla mig för skratt när dom läste upp anmälan.
Hon hade hittat på hälften...
En grej som va himla kul va att hon sa i anmälan att Kevin va så rädd så han knappt kunde prata...
Ja, sa jag, han har talsvårigheter, och Per bekräftade det hela med att han inte kan ha varit rädd pga de jag sa för han lyssnar ju som sagt på mitt tonläge och förstår egentligen inte orden...
Plus att Kevin har inlärda känslor...
Jo, så hade jag tydligen skrikit att han skulle få så mycket stryk när vi kom hem och då såg hon att han blev jätte jätte rädd... Mmm...som sagt, Kevin känner inte känslor som vi, han har lärt sig att visa olika uttryck i olika situationer....
Mmmmm... det är inte kul att erkänna när man gjort nå klumpigt, men jag erkänner att de va jätte tokigt att säga att " Du borde få en örfil " på allmän plats.. absolut, men att få de till att " Du ska få så mycket stryk..." krävs en himla bra förvrängning... och livlig fantasi för den delen.
Tom mamma och Per satt och småskrattade...
Det gick iaf mycket bra mötet, jag fick ge min version av det hela och fick förklara hur Kevin fungerar.
Per förklarade massor och min älskade mamma föklarade och berättade massor.
Det komme rinte bli ngn utredning eftersom jag har all hjälp man kan få och det finns en förklaring till det som hände.
I slutet så skrattade vi och sa att det är nog inte sista gången vi träffas på det här viset ;-)
Nu ska jag och Kevin åka till apoteket...
kanske får en anmälan till idag, vem vet...
Kanske rent utav ska börja samla på dom ;-)
Puss & Kram alla underbara...
Massor, mycke, mer...bla, bla, bla
Ja...
Hela förra veckan känns som att det bara va ett enda virr varr.
Måste nästan läsa min egen blogg för att ha koll på läget.
I Torsdags iaf, kom bror och hans tjej hit.
Vi fixade middag och hade mys med barnen.
Det va otroligt skönt, för jag hade nog inte grejat att vara själv...
Hela dagen på Torsdag va Kevin i sitt esse...
L hjälpte mig så mycket och hon är super på att ta Kevin i alla olika situationer.
På morgonen var vi hos Kevins läkare.
En vanlig så rutinkoll. Vikt, längd, motorik etc.
Sedan de vanliga vuxensnacket som Kevin ruttna på.
L va ju med för jag ville att hon skulle följa med och träffa läkarna.
Kevins polare E va oxå med, för han ville de.
Sovmedicinen ska bytas ut =))
Yeeeey... Men det tar lite tid innan vi får den.
Det är massa licenser och sånt, men den kommer så småningom.
Som på Torsdagskvällen... Han va likblek i ansiktet och barakunde inte sova, och så är det dom flesta kvällar numer, men snart...
Kevin tycker själv att det är fruktansvärt jobbigt att inte kunna slappna av och sova.
Fredag = Mommo
Japp... och Fredagar är det heller ingen skola :-)
Jag mådde fruktansvärt dåligt redan sen tidigare i veckan, men försökte som alltid visa upp ett glatt och obekymrat ansikte.
Ryggen smärtade, tryck över bröstet, men det va bara att gilla läget...
Jag hade inte ätit ordentligt på 3 dagar eftersom ångesten gör att jag börjar må illa.
Försökte tappert trycka i mig lite yoghurt, men efter 3 minimala skedar tog det stop...
Om man bara kunde sätta sig ner och gråta ut, det skulle vara sååååå skönt...
Senare på e.m skulle min kärlek komma.
Vi skulle ut och äta med hans bror =)
Jag tyckte det skulle bli jätte kul att få träffa hans bror.
Blev allt mer yrslig och trycket över bröstet blev tyngre, nu var det läge att ta ett ångest piller...
Problemet med de är ju bara att jag blir så seg i kolan och vågar inte riktigt köra bil då :-P
Så jag ringde min älskling och frågade om han kunde hjälpa mig att köra Kevin till mamma.
Det var absolut inga problem.
Kevin brukar ju alltid komma till mamma runt 14- 15 tiden, och nu va klockan över 16 så han va verkligen inte rolig.
I sina tankar va han ju redan hos mommo sin...
När JH kom så blev han ju glad, men eftersom det va ett sådant enormt kaos i hans huvud så kunde han inte visa det.
Iaf så åkte vi till min mamma, det var inte den trevligaste resan, men jag körde på med poöng hit och dit och bonus och allt vad vi nu kör, så det fungerade iaf till slut.
När vi väl kom fram så va han på bra humör.
Jag och min kärlek åkte hem igen och jag kände hur det började lätta lite.
Va fortfarande mycket yrslig och mådde jätte illa.
Han ringde sin bror och sa att vi skulle bli lite sena...
Direkt blev jag på helspänn igen... jag ville verkligen träffa hans bror, men min kropp började säga ifrån rejält.
Så visste jag att när jag kom hem så skulle jag köra hem bror och hans familj och oj, oj, oj....
När vi kom hem brast allt...
Tårarna bara sprutade och bror följde med mig ut.
L Gick och berättade för JH som ftf va inne i duschen att allt hade brustit och att jag nog inte va i skick att åka iväg!!!
Underbar som han är ringde han sin bror och sa att vi inte kommer idag.
När jag kom in höll jag på att svimma.
Det snurrade i huvudet, benen vek sig och älsklingen sa att han kunde köra hem bror...
En sten lossnade från bröstet.
När dom åkte satte jag mig på soffan och allt bara totalbrakade,
tårarna bara sprutade och det fanns ingen hejd!!!
Jag skakade och mådde illa och bara grät och grät.
Till slut lyckades jag sansa mig och va alldeles utmattad...
Älsklingen kom hem med mat, läsk och lite öl =)
Så vi åt, och jag blev mätt på några tuggor, men lyckades tvinga i mig lite mer ändå...
Sedan tvärdog jag på soffan bredvid honom.
Lördag :-S
Trodde jag mådde prima =)
Så upp och tvätta och vika tvätt...
De va inte så bra... blev alldeles kallsvettig och yrslig och tydligen alldeles blek, så de va bara att lägga ner.
Vi åkte till älsklingen som skulle tattuera sig på kvällen.
Jag slumrade till och från på soffan och drack nån öl.
Sen va de dax igen.
När vi skulle sova så brakade jag IGEN...
Men det är ju positivt att jag kunde göra det med min kärlek, för det är väldigt få som jag bara kan släppa allt inför...
Sov som en stock heeeeela natten...
Sov nästan heeela Söndagen på soffan...
Vaknade till och från, men va rätt så borta i skallen.
Sen på kvällen åkte vi hem hit och då kändes det myyyycket bättre.
Jag lovade ju Kevin att jag skulle komma till mommo tidigt och hämta honom.
Trodde verkligen att jag skulle vakna tidigt, men nej då!!!
Strax efter 10 ringer en halv irriterad Kevin och frågar var jag är!!!
Mmmmm....fick fram ngt la på luren och gick upp.
Hela Måndagen gick i vredens tecken.
och det är klart, det är inte så lätt för Kevin att förstå när man försöker förklara att man inte mår bra.
Älsklingen fick sig en del av min ångest oxå.
Usch, jag tycker inte om mig själv när jag mår så dåligt.
Försöker verkligen att inte låta dryg och arg, men det är inte lätt...
Han ringde mig på kvällen och lyckades såklart dra ur proppen, men det va nog tur de för idag va en mycket bättre dag.
Har pratat med Soc och ska iaf dit på Torsdag.
Då kommer Per följa med och vi gick igenom idag vad jag vill ha hjälp och stöd med plus att jag fick massa peppning ang Kevin =)
LSS handläggaren ringde igår, eller om det va i måndags och meddelade att dom tycker Kevin har blivit så pass mycket sämre att det nu är dax att ansöka om dubbel assistans...
Det va ju både glädje och sorg i det.
Sorg för att det betyder att han är mycket sämre än jag trott...
Glädje för att eftersom det är på deras begäran så kommer det att bli så...
Oj herre jisses vad mycket de blev...
Men det va skönt att få ur sig allt.
Om ni inte hänger med så e de bara fråga.
Och kommentera gärna...
Skriv era tankar...
Puss och kram
Hela förra veckan känns som att det bara va ett enda virr varr.
Måste nästan läsa min egen blogg för att ha koll på läget.
I Torsdags iaf, kom bror och hans tjej hit.
Vi fixade middag och hade mys med barnen.
Det va otroligt skönt, för jag hade nog inte grejat att vara själv...
Hela dagen på Torsdag va Kevin i sitt esse...
L hjälpte mig så mycket och hon är super på att ta Kevin i alla olika situationer.
På morgonen var vi hos Kevins läkare.
En vanlig så rutinkoll. Vikt, längd, motorik etc.
Sedan de vanliga vuxensnacket som Kevin ruttna på.
L va ju med för jag ville att hon skulle följa med och träffa läkarna.
Kevins polare E va oxå med, för han ville de.
Sovmedicinen ska bytas ut =))
Yeeeey... Men det tar lite tid innan vi får den.
Det är massa licenser och sånt, men den kommer så småningom.
Som på Torsdagskvällen... Han va likblek i ansiktet och barakunde inte sova, och så är det dom flesta kvällar numer, men snart...
Kevin tycker själv att det är fruktansvärt jobbigt att inte kunna slappna av och sova.
Fredag = Mommo
Japp... och Fredagar är det heller ingen skola :-)
Jag mådde fruktansvärt dåligt redan sen tidigare i veckan, men försökte som alltid visa upp ett glatt och obekymrat ansikte.
Ryggen smärtade, tryck över bröstet, men det va bara att gilla läget...
Jag hade inte ätit ordentligt på 3 dagar eftersom ångesten gör att jag börjar må illa.
Försökte tappert trycka i mig lite yoghurt, men efter 3 minimala skedar tog det stop...
Om man bara kunde sätta sig ner och gråta ut, det skulle vara sååååå skönt...
Senare på e.m skulle min kärlek komma.
Vi skulle ut och äta med hans bror =)
Jag tyckte det skulle bli jätte kul att få träffa hans bror.
Blev allt mer yrslig och trycket över bröstet blev tyngre, nu var det läge att ta ett ångest piller...
Problemet med de är ju bara att jag blir så seg i kolan och vågar inte riktigt köra bil då :-P
Så jag ringde min älskling och frågade om han kunde hjälpa mig att köra Kevin till mamma.
Det var absolut inga problem.
Kevin brukar ju alltid komma till mamma runt 14- 15 tiden, och nu va klockan över 16 så han va verkligen inte rolig.
I sina tankar va han ju redan hos mommo sin...
När JH kom så blev han ju glad, men eftersom det va ett sådant enormt kaos i hans huvud så kunde han inte visa det.
Iaf så åkte vi till min mamma, det var inte den trevligaste resan, men jag körde på med poöng hit och dit och bonus och allt vad vi nu kör, så det fungerade iaf till slut.
När vi väl kom fram så va han på bra humör.
Jag och min kärlek åkte hem igen och jag kände hur det började lätta lite.
Va fortfarande mycket yrslig och mådde jätte illa.
Han ringde sin bror och sa att vi skulle bli lite sena...
Direkt blev jag på helspänn igen... jag ville verkligen träffa hans bror, men min kropp började säga ifrån rejält.
Så visste jag att när jag kom hem så skulle jag köra hem bror och hans familj och oj, oj, oj....
När vi kom hem brast allt...
Tårarna bara sprutade och bror följde med mig ut.
L Gick och berättade för JH som ftf va inne i duschen att allt hade brustit och att jag nog inte va i skick att åka iväg!!!
Underbar som han är ringde han sin bror och sa att vi inte kommer idag.
När jag kom in höll jag på att svimma.
Det snurrade i huvudet, benen vek sig och älsklingen sa att han kunde köra hem bror...
En sten lossnade från bröstet.
När dom åkte satte jag mig på soffan och allt bara totalbrakade,
tårarna bara sprutade och det fanns ingen hejd!!!
Jag skakade och mådde illa och bara grät och grät.
Till slut lyckades jag sansa mig och va alldeles utmattad...
Älsklingen kom hem med mat, läsk och lite öl =)
Så vi åt, och jag blev mätt på några tuggor, men lyckades tvinga i mig lite mer ändå...
Sedan tvärdog jag på soffan bredvid honom.
Lördag :-S
Trodde jag mådde prima =)
Så upp och tvätta och vika tvätt...
De va inte så bra... blev alldeles kallsvettig och yrslig och tydligen alldeles blek, så de va bara att lägga ner.
Vi åkte till älsklingen som skulle tattuera sig på kvällen.
Jag slumrade till och från på soffan och drack nån öl.
Sen va de dax igen.
När vi skulle sova så brakade jag IGEN...
Men det är ju positivt att jag kunde göra det med min kärlek, för det är väldigt få som jag bara kan släppa allt inför...
Sov som en stock heeeeela natten...
Sov nästan heeela Söndagen på soffan...
Vaknade till och från, men va rätt så borta i skallen.
Sen på kvällen åkte vi hem hit och då kändes det myyyycket bättre.
Jag lovade ju Kevin att jag skulle komma till mommo tidigt och hämta honom.
Trodde verkligen att jag skulle vakna tidigt, men nej då!!!
Strax efter 10 ringer en halv irriterad Kevin och frågar var jag är!!!
Mmmmm....fick fram ngt la på luren och gick upp.
Hela Måndagen gick i vredens tecken.
och det är klart, det är inte så lätt för Kevin att förstå när man försöker förklara att man inte mår bra.
Älsklingen fick sig en del av min ångest oxå.
Usch, jag tycker inte om mig själv när jag mår så dåligt.
Försöker verkligen att inte låta dryg och arg, men det är inte lätt...
Han ringde mig på kvällen och lyckades såklart dra ur proppen, men det va nog tur de för idag va en mycket bättre dag.
Har pratat med Soc och ska iaf dit på Torsdag.
Då kommer Per följa med och vi gick igenom idag vad jag vill ha hjälp och stöd med plus att jag fick massa peppning ang Kevin =)
LSS handläggaren ringde igår, eller om det va i måndags och meddelade att dom tycker Kevin har blivit så pass mycket sämre att det nu är dax att ansöka om dubbel assistans...
Det va ju både glädje och sorg i det.
Sorg för att det betyder att han är mycket sämre än jag trott...
Glädje för att eftersom det är på deras begäran så kommer det att bli så...
Oj herre jisses vad mycket de blev...
Men det va skönt att få ur sig allt.
Om ni inte hänger med så e de bara fråga.
Och kommentera gärna...
Skriv era tankar...
Puss och kram
Onsdag sög ***
Usch...
Usch, usch, usch och åter usch.
Onsdagen va värsta dagen på länge...
Efter Måndagens match på hemmaplan trodde jag att jag skulle må bättre på Tisdag.
Men nej då.
Började ju som sagt med att jag vaknade runt fem på morgonen, hade bara sovit ett par timmar, men inte i sträck utan vaknade ju titt som tätt...
Jag satt på soffan och bara önskade att dagen skulle gå så fort som möjligt.
Kevin vaknade vid 10 tror jag...kommer inte ihåg om jag ska va ärlig, men han stackarn ville ju åka till mommo och hämta symaskin och köpa tyg till dräkten jag lovat att sy...
Men jag mådde så himlans dåligt...
Ångest, illamående och yrsel...
Kunde inte äta, knappt dricka så jag fick ju huvudvärk oxå.
Jag bokstavligen låg ner hela dagen.
Kallsvettades, gråten i halsen men kan ju som jag tidigare sagt inte gråta, mådde illa men lyckades nätt och jämt hålla mig från att kräkas...
Kevin undra ju vad de va för fel och vad ska man säga, tror att vi mammor är dom bästa lögnarna...
Mamma har nog bara fått maginfluensa...Mmmm...yea right...
Varje minut kändes som en timme...
Trycket över bröstet bara ökade.
Stackars Kevin satt med mig på soffan och försökte få mig att må bättre.
På kvällen skulle min älskling komma så jag bad Kevin hjälpa mig att plocka undan lite.
Då säger han: Mamma, vila du så städar jag...
Är han underbar eller är han...
Så han plockar undan och dammsuger lite här och lite där.
Jag va så trött att jag inte ens kunde läsa vad som stod på tv´n.
De snurrade i skallen och det kändes som jag va dyngfull...
Tom när jag pratade lät de som jag va full...
När JH äntligen kom kändes det som att jag skulle svimma för att jag slappnade av.
Kunde ju inte lägga mig och vila på dagen eftersom Kevin behöver ständig uppsikt.
Han är helt fantastik med Kevin...man kunde tro att han känt Kevin hur länge som helst.
Och Kevin är helt tokig i honom.
Just när man mår som värst och inte orkar mer och tror att nu svimmar jag av utmattnig så kommer ju min älskade Kevin och säger:
Mamma, vet du vad du är?
Nej svara jag trött...
Mamma du är guld värd =)
Hade nästan kunnat börja gråta, men som sagt...
Puss & Puss alla underbara
Usch, usch, usch och åter usch.
Onsdagen va värsta dagen på länge...
Efter Måndagens match på hemmaplan trodde jag att jag skulle må bättre på Tisdag.
Men nej då.
Började ju som sagt med att jag vaknade runt fem på morgonen, hade bara sovit ett par timmar, men inte i sträck utan vaknade ju titt som tätt...
Jag satt på soffan och bara önskade att dagen skulle gå så fort som möjligt.
Kevin vaknade vid 10 tror jag...kommer inte ihåg om jag ska va ärlig, men han stackarn ville ju åka till mommo och hämta symaskin och köpa tyg till dräkten jag lovat att sy...
Men jag mådde så himlans dåligt...
Ångest, illamående och yrsel...
Kunde inte äta, knappt dricka så jag fick ju huvudvärk oxå.
Jag bokstavligen låg ner hela dagen.
Kallsvettades, gråten i halsen men kan ju som jag tidigare sagt inte gråta, mådde illa men lyckades nätt och jämt hålla mig från att kräkas...
Kevin undra ju vad de va för fel och vad ska man säga, tror att vi mammor är dom bästa lögnarna...
Mamma har nog bara fått maginfluensa...Mmmm...yea right...
Varje minut kändes som en timme...
Trycket över bröstet bara ökade.
Stackars Kevin satt med mig på soffan och försökte få mig att må bättre.
På kvällen skulle min älskling komma så jag bad Kevin hjälpa mig att plocka undan lite.
Då säger han: Mamma, vila du så städar jag...
Är han underbar eller är han...
Så han plockar undan och dammsuger lite här och lite där.
Jag va så trött att jag inte ens kunde läsa vad som stod på tv´n.
De snurrade i skallen och det kändes som jag va dyngfull...
Tom när jag pratade lät de som jag va full...
När JH äntligen kom kändes det som att jag skulle svimma för att jag slappnade av.
Kunde ju inte lägga mig och vila på dagen eftersom Kevin behöver ständig uppsikt.
Han är helt fantastik med Kevin...man kunde tro att han känt Kevin hur länge som helst.
Och Kevin är helt tokig i honom.
Just när man mår som värst och inte orkar mer och tror att nu svimmar jag av utmattnig så kommer ju min älskade Kevin och säger:
Mamma, vet du vad du är?
Nej svara jag trött...
Mamma du är guld värd =)
Hade nästan kunnat börja gråta, men som sagt...
Puss & Puss alla underbara
Tung dag idag!!!
Suck!!!
Somnade runt 00:00, för att nu vakna och kan inte somna om för det kryper i heeeela kroppen.
Skulle behöva släppa på trycket och bara gråta av mig allt, mende kan man ju inte eftersom man inte funkar riktigt som man ska...
Nä, för Zessan mår illa och kräks lite istället.
Så bara så ni vet, ser ni mig kräkas så är det inte för att jag skulle ha råkat dricka för mycket alkohol,
utan jag gråter...
Skämt åsido...
Men de man inte kan skoja om ska man heller inte ta på allvar...
Idag vaknade jag tidigt...eller tidigt för att vara jag rättare sagt.
Gick upp strax efter 08 och va alldeles matt eftersom jag inte kunnat sova ordentligt.
Vaknade i snitt en gång i halvtimmen...
Igår brakade jag nog totalt för säkert hundrade gången...eller nåt, och det är ju inte så att det går över i en handvändning.
Sååååå....denna Tisdag har varit ganska tung.
Jag har mått dåligt, haft ångest och så klart mått illa och kräkits lite eftersom jag inte kan gråta som normala människor...
Igår bestämde iaf jag och Linda att jag skulle komma dit idag när Kevin vaknat för vi skulle gå igenom massa grejer inför starten...
Sagt och gjort...eller nästan iaf.
Jag va ju dyngtrött, så det tog sin lilla tid att bli nästan människa, eller jag trodde jag blev människa iaf.
Kevin va oxå helt slut så han låg utslagen i soffan och ville inte äta.
Det måste ju ta något fruktansvärt på hans krafter att få dessa utbrott.
Jag vet ju bara hur jag mår och hur trött jag blir.
Tänk er då denna kille som rasar ut med precis hela kroppen och inte kan uttrycka sig ordentligt...
Igår så bestämde vi att vi skulle gå och se Avatar 3D...
Men eftersom jag mådde så dåligt psykiskt och fysiskt så kände jag att jag inte pallade...
Och det går ju inte ens att diskutera med Kevin.
Jag sa att biljetterna va slut.
I samma ögonblick ser jag hur hela hans kropp förberedde sig för ett raseriutbrott,
så snabbt som ögat frågade jag om han istället ville käka pizza idag och se filmen en annan dag.
Först bara skrek han rakt ut, tog sats och skulle slå mig igen, men jag tog tag om hans handleder och tvingade honom att lyssna.
Återigen förklarade jag och tillslut så gick han med på det.
Men bara om han fick chips och dip ikväll, och de gick jag med på.
Väl hemma hos Linda & S fick vi inte mycket mer sagt eller gjort än att vi bestämde att hon skulle följa med till skolan nästa vecka och börja jobba from 1 Mars.
Vi hade verkligen behövt gå igenom vissa saker, men jag va så slut både fysiskt och psykiskt så jag pallade inte.
Helst av allt ville jag bara gråta, och jag trodde jag skulle börja grina, men då fick jag kväljningar och fick springa in till badrummet istället...
Tänk va skönt att bara kunna släppa tårarna när man känner att man har gråten i halsen.
Det är ytterst sällan som jag kan gråta.
Kevin va så otroligt duktig idag.
Jag satt mest i köket eller låg på soffan medans Kevin sprang omkring och lekte med M som precis fyllt 1 år.
Han hjälpte till att byta blöja, han lekte med honom och tog hand om honom.
Sen gick vi alla in i köket och då ropade Kevin från vardagsrummet.
M hade tryckt in en grej i ögat på Kevin.
Normalt sett så hade han gett en rak höger, men nu ropade han på oss och berättade vad som hänt.
Det är super stort av honom, och det är nog första gången som han gjort så =))
För den saken skull inte sagt att han kommer göra det nästa gång...det kanske dröjer 100ggr innan han gör så igen, men det är ju de träning går ut på.
Små steg, ett i taget, oftast ett fram och 5 bak, men så kommer man ikapp igen och så håller det på så...
Sen efter ett tag ropade han igen.
Då hade han dammtorkat lite och ville putsa mer, så han tog en trasa och började putsa fotoramar
Påväg hem i bilen höll det på att bli totalknas.
Jag kände bara att snälla inte nu....
Jag orkar inte stanna bilen, gå ut och bara vara...jag ville hem.
Men jag lyckades vända Kevin den här gången =)
När vi kom hem ville Kevin kolla på film till min stora glädje.
Både han och jag va super trötta.
Det var först bestämt att min älskling skulle komma, men han jobbade sent, och de va nog lika bra eftersom jag nog inte hade varit speciellt social...
Han ringde när han kom hem och jag hade jordens mundiarré hahaha
Stackarn va jätte trött, och jag ville inte sluta prata eftersom jag visste att då skulle jag börja må dåligt igen.
Men sen kände jag att jag va tvungen att ta en ångest tablett, så då fick han äntligen lägga på.
När vi lagt på kände jag hur tårarna brännde bakom ögonlocken...
Jag trodde än en gång att jag skulle kunna lätta på trycket, men....nääää inte denna gång heller.
Snart kommer jag att sprängas... kan ngn slå mig hårt så jag börjar gråta...ha ha ha
Nä...nu har jag fått skriva av mig så nu kanske man kan somna igen...
Ha de underbart alla jag känner och dom jag inte känner
Imorgon kommer min älskling =))
Glöm inte att kommentera eller bara lätta på hjärtat.
Och va inte rädda för att fråga om det är ngt ni undrar ;-)
Puuuuuuss <3
Somnade runt 00:00, för att nu vakna och kan inte somna om för det kryper i heeeela kroppen.
Skulle behöva släppa på trycket och bara gråta av mig allt, mende kan man ju inte eftersom man inte funkar riktigt som man ska...
Nä, för Zessan mår illa och kräks lite istället.
Så bara så ni vet, ser ni mig kräkas så är det inte för att jag skulle ha råkat dricka för mycket alkohol,
utan jag gråter...
Skämt åsido...
Men de man inte kan skoja om ska man heller inte ta på allvar...
Idag vaknade jag tidigt...eller tidigt för att vara jag rättare sagt.
Gick upp strax efter 08 och va alldeles matt eftersom jag inte kunnat sova ordentligt.
Vaknade i snitt en gång i halvtimmen...
Igår brakade jag nog totalt för säkert hundrade gången...eller nåt, och det är ju inte så att det går över i en handvändning.
Sååååå....denna Tisdag har varit ganska tung.
Jag har mått dåligt, haft ångest och så klart mått illa och kräkits lite eftersom jag inte kan gråta som normala människor...
Igår bestämde iaf jag och Linda att jag skulle komma dit idag när Kevin vaknat för vi skulle gå igenom massa grejer inför starten...
Sagt och gjort...eller nästan iaf.
Jag va ju dyngtrött, så det tog sin lilla tid att bli nästan människa, eller jag trodde jag blev människa iaf.
Kevin va oxå helt slut så han låg utslagen i soffan och ville inte äta.
Det måste ju ta något fruktansvärt på hans krafter att få dessa utbrott.
Jag vet ju bara hur jag mår och hur trött jag blir.
Tänk er då denna kille som rasar ut med precis hela kroppen och inte kan uttrycka sig ordentligt...
Igår så bestämde vi att vi skulle gå och se Avatar 3D...
Men eftersom jag mådde så dåligt psykiskt och fysiskt så kände jag att jag inte pallade...
Och det går ju inte ens att diskutera med Kevin.
Jag sa att biljetterna va slut.
I samma ögonblick ser jag hur hela hans kropp förberedde sig för ett raseriutbrott,
så snabbt som ögat frågade jag om han istället ville käka pizza idag och se filmen en annan dag.
Först bara skrek han rakt ut, tog sats och skulle slå mig igen, men jag tog tag om hans handleder och tvingade honom att lyssna.
Återigen förklarade jag och tillslut så gick han med på det.
Men bara om han fick chips och dip ikväll, och de gick jag med på.
Väl hemma hos Linda & S fick vi inte mycket mer sagt eller gjort än att vi bestämde att hon skulle följa med till skolan nästa vecka och börja jobba from 1 Mars.
Vi hade verkligen behövt gå igenom vissa saker, men jag va så slut både fysiskt och psykiskt så jag pallade inte.
Helst av allt ville jag bara gråta, och jag trodde jag skulle börja grina, men då fick jag kväljningar och fick springa in till badrummet istället...
Tänk va skönt att bara kunna släppa tårarna när man känner att man har gråten i halsen.
Det är ytterst sällan som jag kan gråta.
Kevin va så otroligt duktig idag.
Jag satt mest i köket eller låg på soffan medans Kevin sprang omkring och lekte med M som precis fyllt 1 år.
Han hjälpte till att byta blöja, han lekte med honom och tog hand om honom.
Sen gick vi alla in i köket och då ropade Kevin från vardagsrummet.
M hade tryckt in en grej i ögat på Kevin.
Normalt sett så hade han gett en rak höger, men nu ropade han på oss och berättade vad som hänt.
Det är super stort av honom, och det är nog första gången som han gjort så =))
För den saken skull inte sagt att han kommer göra det nästa gång...det kanske dröjer 100ggr innan han gör så igen, men det är ju de träning går ut på.
Små steg, ett i taget, oftast ett fram och 5 bak, men så kommer man ikapp igen och så håller det på så...
Sen efter ett tag ropade han igen.
Då hade han dammtorkat lite och ville putsa mer, så han tog en trasa och började putsa fotoramar
Påväg hem i bilen höll det på att bli totalknas.
Jag kände bara att snälla inte nu....
Jag orkar inte stanna bilen, gå ut och bara vara...jag ville hem.
Men jag lyckades vända Kevin den här gången =)
När vi kom hem ville Kevin kolla på film till min stora glädje.
Både han och jag va super trötta.
Det var först bestämt att min älskling skulle komma, men han jobbade sent, och de va nog lika bra eftersom jag nog inte hade varit speciellt social...
Han ringde när han kom hem och jag hade jordens mundiarré hahaha
Stackarn va jätte trött, och jag ville inte sluta prata eftersom jag visste att då skulle jag börja må dåligt igen.
Men sen kände jag att jag va tvungen att ta en ångest tablett, så då fick han äntligen lägga på.
När vi lagt på kände jag hur tårarna brännde bakom ögonlocken...
Jag trodde än en gång att jag skulle kunna lätta på trycket, men....nääää inte denna gång heller.
Snart kommer jag att sprängas... kan ngn slå mig hårt så jag börjar gråta...ha ha ha
Nä...nu har jag fått skriva av mig så nu kanske man kan somna igen...
Ha de underbart alla jag känner och dom jag inte känner
Imorgon kommer min älskling =))
Glöm inte att kommentera eller bara lätta på hjärtat.
Och va inte rädda för att fråga om det är ngt ni undrar ;-)
Puuuuuuss <3
Hur ska man summera denna dag(?)(?)
Åkte från min älskling imorse direkt hem till mamma för att hämta den lite yngre älsklingen.
Han va super gosig när jag kom =))
Han har ju svårt med närhet, så hans kramar blir ju mer som en krossning av min stackars nacke, men de blev dock lite sånt, och jag suger åt mig.
Han skulle äta precis när jag kom så jag passade på att dricka lite kaffe och så kollade vi klart på filmen som han hade påbörjat.
Sedan blev jag så trött så jag la mig ner...och somnade...hahaha
Kevin gjorde sig klar och väckte mig efter ett tag då han va klar att åka.
Kevin hade kvar sin veckopeng så han ville ta en sväng förbi forum, och de passade mig alldeles utmärkt eftersom han behövde en ny jacka och lite byxor å så...
I forum gick det ganska bra.
Han hade lite svårt att lyssna och det blev några små despyter och konstiga blickar från folk, men som vanligt så ignorerade jag dom och körde mitt race, om än lite tillbakahållet.
Sen började det eskallera lite i bilen...
Men jag lyckades med poängsystemet hålla honom i styr så vi kom hem helskinnade.
Så fort vi klev innanför dörren så satte det igång...
Jag va en jävla kärring, ett typiskt fruntimmer etc.
Lyckades lugna ner honom genom att föreslå att vi skulle leka med hans nya playmobil.
Först ville han inte, och jag skulle aldrig få se hans grejer, då gjorde jag som jag fått lära mig att jag total ignorerade honom.
Det fungerade just då och vi satte oss efter en stund och lekte med hans palymobil.
Sen som en blixt från klar himmel tar han sina grejer och kastar dom och ska spela nintendo DS.
Du plockar upp grejerna först sa jag och han fortsatte, satte på spelet utan att plocka upp grejerna.
Så direkt tog jag DS och spelen och gömde undan dom, då blev han tokig...
Jag Ignorerade honom som jag blivit lärd att jag ska göra och började med tvätten.
Då tänkte han hugga en penna i foten på mig, så då gick jag och tog playmobil grejerna och la undan dom eftersom Kevin måste bli av med ngt roligt direkt...
Man kan inte säga att: Om du inte slutar blir de ingen film ikväll...
För det är för långt bort och han kan inte koppla den händelsen sen på kvällen, utan undrar då varför han inte får se film som han brukar...
Då skrek han och skulle ha grejerna.
Han tog alla ljus och kastade på mig i ryggen, jag fortsatte ignorera eftersom jag ska lära honom att dåligt beteende inte ger uppmärksamhet.
Då tog han sopskyffeln och sopborsten och kastade på mig.
Jag bet ihop och fortsatte vika tvätt.
Då sätter han sig ner och gallskriker att han ska slå ihjäl mig, jag fortsätter bita ihop samtidigt som tårarna börjar rinna av bara farten för att jag inte palla.
men han ska inte få se tänker jag, för då har han ju fått en reaktion av mig, så jag biter mig i läppen och går iväg med tvätten.
Sedan sätter jag mig framför tv´n.
Då kommer han och stänger av den, jag tittar inte ens på honom utan tar fram datorn.
Kevin springer ut i hallen och är alldeles galen. Nu kände jag att snart smäller de, snart får jag ngt i skallen...
Mycket riktigt. Innan jag ens hinner reagera så klonkar det till i huvudet. En sko...jäääätte skönt...NOT!!!
Sedan springer han fram till vardagsrumsbordet och tar gallret till en ljusstake som jag har där.
Tar upp den och tänker dänga den i huvudet på mig!!!!
Precis då lyckas jag slå undan hans arm.
Då va jag ett fruntimmer som slog sin son, och han undra varför jag slog honom.
Jag svarade inte ens utan tog tag i hans arm och föste in honom i hans rum.
Han springer ut, och jag drar in honom...
Så håller det på i runt 25 minuter.
Då brister han ut i gråt och ropar efter sitt DS.
Under hela den här tiden har jag inte sagt ett ord och det blev nu jobbigt för honom.
Sedan måste jag låta honom gråta utan att säga ngt...det är nog den jobbigaste biten...
Han ligger och skriker och gråter om vartannat och frågar varför jag inte pratar med honom.
Jag ska fortfarande inte säga ngt utan bara sitta och bita ihop samtidigt som tårarna bränner innanför ögonlocken...
Sedan sätter han sig på klacken till kamminen och muttrar.
Då kom min kompis J med sin hund.
Kevin är fortfarande bara tyst.
Tittar på hunden och vill inte hälsa.
Sen, som på en 5-öring vänder han och ler och ger vattenskålen till hunden.
Plockar fram kastrull och börjar laga mat!!!!
Nu e han som en solstråle, skrattar, ler, leker med hunden och skojar och bjuder J på mat!!!!
Ja... så ser de ut...
Nu ligger han på soffan med täcke och kudde och kollar på Cartoon Network...
Vad säger man...
Giv mig styrka.
Har iaf pratat med min älskling nu och det känns mycket bättre...
jag lovade honom att jag ska försöka lära mig att ringa honom när det känns jobbigt om han inte är här...
Jag måste verkligen bli bättre på det...
Nu ska jag samla mig, ta en cigg och en kopp kaffe och Facebookisera lite...
Puss & Kram alla underbara.
OBS!!!
Skriv gärna kommentarer... <3
Han va super gosig när jag kom =))
Han har ju svårt med närhet, så hans kramar blir ju mer som en krossning av min stackars nacke, men de blev dock lite sånt, och jag suger åt mig.
Han skulle äta precis när jag kom så jag passade på att dricka lite kaffe och så kollade vi klart på filmen som han hade påbörjat.
Sedan blev jag så trött så jag la mig ner...och somnade...hahaha
Kevin gjorde sig klar och väckte mig efter ett tag då han va klar att åka.
Kevin hade kvar sin veckopeng så han ville ta en sväng förbi forum, och de passade mig alldeles utmärkt eftersom han behövde en ny jacka och lite byxor å så...
I forum gick det ganska bra.
Han hade lite svårt att lyssna och det blev några små despyter och konstiga blickar från folk, men som vanligt så ignorerade jag dom och körde mitt race, om än lite tillbakahållet.
Sen började det eskallera lite i bilen...
Men jag lyckades med poängsystemet hålla honom i styr så vi kom hem helskinnade.
Så fort vi klev innanför dörren så satte det igång...
Jag va en jävla kärring, ett typiskt fruntimmer etc.
Lyckades lugna ner honom genom att föreslå att vi skulle leka med hans nya playmobil.
Först ville han inte, och jag skulle aldrig få se hans grejer, då gjorde jag som jag fått lära mig att jag total ignorerade honom.
Det fungerade just då och vi satte oss efter en stund och lekte med hans palymobil.
Sen som en blixt från klar himmel tar han sina grejer och kastar dom och ska spela nintendo DS.
Du plockar upp grejerna först sa jag och han fortsatte, satte på spelet utan att plocka upp grejerna.
Så direkt tog jag DS och spelen och gömde undan dom, då blev han tokig...
Jag Ignorerade honom som jag blivit lärd att jag ska göra och började med tvätten.
Då tänkte han hugga en penna i foten på mig, så då gick jag och tog playmobil grejerna och la undan dom eftersom Kevin måste bli av med ngt roligt direkt...
Man kan inte säga att: Om du inte slutar blir de ingen film ikväll...
För det är för långt bort och han kan inte koppla den händelsen sen på kvällen, utan undrar då varför han inte får se film som han brukar...
Då skrek han och skulle ha grejerna.
Han tog alla ljus och kastade på mig i ryggen, jag fortsatte ignorera eftersom jag ska lära honom att dåligt beteende inte ger uppmärksamhet.
Då tog han sopskyffeln och sopborsten och kastade på mig.
Jag bet ihop och fortsatte vika tvätt.
Då sätter han sig ner och gallskriker att han ska slå ihjäl mig, jag fortsätter bita ihop samtidigt som tårarna börjar rinna av bara farten för att jag inte palla.
men han ska inte få se tänker jag, för då har han ju fått en reaktion av mig, så jag biter mig i läppen och går iväg med tvätten.
Sedan sätter jag mig framför tv´n.
Då kommer han och stänger av den, jag tittar inte ens på honom utan tar fram datorn.
Kevin springer ut i hallen och är alldeles galen. Nu kände jag att snart smäller de, snart får jag ngt i skallen...
Mycket riktigt. Innan jag ens hinner reagera så klonkar det till i huvudet. En sko...jäääätte skönt...NOT!!!
Sedan springer han fram till vardagsrumsbordet och tar gallret till en ljusstake som jag har där.
Tar upp den och tänker dänga den i huvudet på mig!!!!
Precis då lyckas jag slå undan hans arm.
Då va jag ett fruntimmer som slog sin son, och han undra varför jag slog honom.
Jag svarade inte ens utan tog tag i hans arm och föste in honom i hans rum.
Han springer ut, och jag drar in honom...
Så håller det på i runt 25 minuter.
Då brister han ut i gråt och ropar efter sitt DS.
Under hela den här tiden har jag inte sagt ett ord och det blev nu jobbigt för honom.
Sedan måste jag låta honom gråta utan att säga ngt...det är nog den jobbigaste biten...
Han ligger och skriker och gråter om vartannat och frågar varför jag inte pratar med honom.
Jag ska fortfarande inte säga ngt utan bara sitta och bita ihop samtidigt som tårarna bränner innanför ögonlocken...
Sedan sätter han sig på klacken till kamminen och muttrar.
Då kom min kompis J med sin hund.
Kevin är fortfarande bara tyst.
Tittar på hunden och vill inte hälsa.
Sen, som på en 5-öring vänder han och ler och ger vattenskålen till hunden.
Plockar fram kastrull och börjar laga mat!!!!
Nu e han som en solstråle, skrattar, ler, leker med hunden och skojar och bjuder J på mat!!!!
Ja... så ser de ut...
Nu ligger han på soffan med täcke och kudde och kollar på Cartoon Network...
Vad säger man...
Giv mig styrka.
Har iaf pratat med min älskling nu och det känns mycket bättre...
jag lovade honom att jag ska försöka lära mig att ringa honom när det känns jobbigt om han inte är här...
Jag måste verkligen bli bättre på det...
Nu ska jag samla mig, ta en cigg och en kopp kaffe och Facebookisera lite...
Puss & Kram alla underbara.
OBS!!!
Skriv gärna kommentarer... <3
